”Jag måste försvara mig”

Kurderna välkomnar debatten - men är trötta på att bli utpekade

1 av 2 | Foto: ÅSA SJÖSTRÖM
"Jag har allt emot mig" Homar Kadir kramar dottern Ronjas hand samtidigt som han diskuterar debatten om hedersmord. Som kurdisk medelålders man är han extra utsatt. Misstänkta blickar och insinuanta frågar tillhör vardagen. Samtidigt har han svårt att identifiera sig med den bild som många svenskar har fått av kurder.
NYHETER

Först Fadime. Sedan Asrin.

Två mord som gjort livet svårare för Sveriges kurder.

- Jag har allt emot mig. Man, medelålders, kurd och med en dotter på 20 år, säger Homar Kadir, 44.

Han ler när han säger det. Men just nu är det tufft att vara kurd. Misstänksamma blickar och insinuanta frågor tillhör vardagen.

- En del frågar rakt på sak: "Jaså du är kurd, hur behandlar du din dotter?" Hos andra kan man läsa det mellan raderna, säger Homar Kadir.

Går inte att komma undan

Vi träffas i familjens villa i Sollentuna. Homar är rektor på Vilunda gymnasium i Upplands Väsby. Hustrun Sirwa är lärare och dottern Michelle pluggar på KTH, precis som sin kompis Shirin Nurani.

De har svårt att identifiera sig med den bild som många svenskar fått av kurder.

- När jag hörde om det senaste mordet kände jag först: "Jag orkar inte, det här rör inte mig", säger Michelle.

Debatten finns överallt, den går inte att komma undan.

Bland Sveriges kurder finns en stor besvikelse och bitterhet. De känner sig kollektivt utpekade i den debatt som följt Fadime Sahindals och Asrin Masifis död.

Runt bordet i vardagsrummet har man många synpunkter på mediernas bevakning.

- Just nu går det skriva vad som helst om kurder, säger Sirwa.

I grunden är debatten bra. Problemen får inte sopas under mattan, menar alla. Men de vänder sig mot schablonbilder och generaliseringar.

- För många idioter kommer till tals. Både bland kurder och svenskar. Jag undrar verkligen var man hittar de här människorna, säger Shirin.

Väljer bara klyschor

- Vanliga kurder som kan bra svenska blir aldrig intervjuade. Man letar alltid upp någon ärkekonservativ man eller en kvinna i schal. Medierna väljer bara klyschor, säger Michelle.

De är trötta på att ständigt tvingas inta försvarsställning.

- Jag har lika mycket anknytning till det som hänt som en vanlig svensk tjej, men bara för att jag är kurd måste jag sitta och försvara mig. Det kan vara otroligt jobbigt, säger kompisen Shirin.

Hedersmorden är ett misslyckande för hela samhället, menar gruppen. Homar fruktar att vi inte sett det sista hedersmordet.

Måste integreras

- Det finns män som försvarar Fadimes pappa. Det går inte blunda för det. Med segregationen vänder sig många inåt till familjen och hederskulturen förstärks. I många fall är den starkare här än i Kurdistan, säger han.

- Tyvärr gör Kurdiska riksförbundet ingenting för att bryta de patriarkala strukturerna.

Ska situationen bli bättre måste integreringen i det svenska samhället förbättras, menar de. Och alla måste bjuda till, både myndigheter och invandrare och deras föreningar.

- Ska man bo här ska man vara tvingad att lära sig svenska. Vill man inte lära sig svenska har man inget här att göra. Att bo i Sverige och säga att Sverige är skit är en förolämpning, säger Shirin.

- Man ska vara stolt över sin bakgrund, men jag har inget emot att samtidigt vara en vanlig Svensson, säger Homar Kadir.

Jens Kärrman