"Det är inget värdigt liv, ministern"

Njursjuka Anna, 38, tvingas i kommunarrest

NYHETER

Bristen på dialys tvingar allt fler njursjuka i kommunarrest över sommaren.

Anna Spång, 38, och hennes två barn hör till dem.

- Det är inget värdigt liv att aldrig någonsin kunna lämna stan, säger hon och får låta sommarstugan i Dalarna stå tom.

Foto: per-olof sännås
fast i stan Anna Språng med barnen Elsa och William måste stanna i stan hela sommaren. Ingen av klinikerna vid sommarstället i Dalarna kan ge Anna hennes livsnödvändiga dialys.

Njuren hon fick transplanterad för femton år sedan började svikta förra våren. Hon kände sig ofta trött, törstig och allmänt risig.

- Den fungerar fortfarande litegrann, men sedan i höstas går jag på dialysbehandling två gånger i veckan, berättar Anna Spång.

Läkarna utreder henne fortfarande och har satt upp henne på väntelista för transplantation. Men hon vet att det kommer att ta tid.

- Jag får nog räkna med flera års väntetid. Det finns så få donerade njurar, säger hon sakligt.

Kan inte åka till släktgården

Semestern brukar hon tillbringa i Dalarna där hon köpt loss en släktgård.

- Jag har varit där sen jag var liten och har en massa släkt där. Både Elsa och William älskar att vara där, men det kanske inte blir något mer av det nu...

Liksom tidigare år ringde hon Avesta lasarett för att beställa tid för gästdialys men fick höra att de inte kunde erbjuda någon plats. Inte någon gång under hela sommaren. På Falu lasarett var beskedet detsamma.

- Vad gör man? Det känns verkligen trist. Här sitter man och betalar av lån på ett hus man inte kan nyttja alls, säger Anna.

Hon är inte ensam. Riksförbundet för njursjuka har gång på gång påtalat problemet med dialysplatser de senaste åren.

- Det är nästan hopplöst att komma iväg någonstans. Och får man plats kan den ställas in i sista sekund, säger ombudsmannen Anna-Lisa Lampinen som tycker det blivit värre med åren.

Tusen fler njursjuka om året

Varje år ökar antalet njursjuka med cirka tusen personer. Tyvärr ökar inte antalet njurdonatorer i samma takt.

Det gör att allt fler är i behov av dialys. Men i dagsläget kan en del sjukhus inte ens erbjuda sina ordinarie patienter optimal vård. Bristen på dialyssköterskor är total.

Vissa låter patienter komma två gånger i veckan istället för tre som rekommenderas. Andra minskar på själva dialystiden.

- I båda fallen riskerar patienten tråkiga långtidseffekter. Ska man vara helt krass, så förkortar det livet, konstaterar förbundsordföranden Håkan Hedman.

Han ser det så allvarligt att han krävt en utredning av platstillgången i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrlandslänen där bristen är störst.

På klinikerna försöker man trolla. I brist på personal har många infört olika former av tjänstgöring.

- Här har all personal så kallad beredskapstjänst, vilket innebär att vi är stand-by hemma. Själv har jag jobbat sedan sju i morse och slutar åtta i kväll, säger Urban Sjögren, dialyssköterska på Karolinska sjukhuset i Solna.

Inga åtgärder

Socialstyrelsen som har tillsynsansvar tog kontakt med några landsting i södra Sverige under förra året. I rapporter från de olika regionerna konstaterar de att vissa kliniker ligger på bristningsgränsen.

De skriver att det krävs ytterligare satsning på utbildning av dialyspersonal inför framtiden, men vill inte kritisera någon och tänker inte vidta några ytterligare åtgärder.

Sommaren är här men merparten av landets drygt 2 300 njursjuka tvingas stanna hemma. Tvåbarnsmamman Anna Spång är en av alla dem som känner sig satta i kommunarrest. I ett brev vädjar hon till socialministern om hjälp. En unik kartläggning som Aftonbladet har gjort visar att läget är kritiskt. Flera sjukhus klarar knappt av att ta hand om sina ordinarie patienter. Socialstyrelsen konstaterar att främsta orsaken är personalbrist. I övrigt gör de ingenting.

Caroline Hougner