Säldöden värre än befarat

Mer än hälften av alla sälar kan dö

NYHETER

STRÖMSTAD

Säldöden kan komma att drabba dubbelt så många sälar som man hittills trott.

Forskarna har jämfört virusutbrottet 1988 med årets förlopp och tror nu att en lika stor andel av sälarna kan drabbas denna gång.

Foto: Sven-Olof Englund
Säldöden på Västkusten slår hårdare än vad forskarna hade väntat sig. Mer än hälften av stammen kan komma att dö.

Mellan 8 000 och 11 000 sälar kan dö innan virussjukdomen härjat klart i vattnet utanför den svenska västkusten, visar nya prognoser. Tidigare har man trott att siffran skulle hamna runt 5000.

-1988 var det 56 procent av sälarna i Skagerrak och Kattegatt som dog. Och hittills följer årets kurva den som var 1988. Det ser ut att bli väldigt likt, säger Martin Larsvik som är marinbiolog på Tjärnölaboratoriet.

Över 2 000 sälar beräknas ha dött i Skagerrak och Kattegatt sedan virussjukdomen bröt ut i våras.

Pengar från regeringen

På fredagen besökte vikarierande miljöminister Lena Sommestad basen för sälforskningen, Tjärnölaboratoriet i närheten av Strömstad. Hon sade att regeringen är beredd att ge ytterligare stöd till de fältorganisationer som arbetar med att samla in och ta prover på döda sälar.

Regeringen har genom Naturvårdsverket redan gett 1,2 miljoner kronor till arbetet med insamling och studier av de döda sälarna. Pengar som gör att laboratoriet kan fortsätta att ta prover, göra analyser och ställa prognoser för säldödens fortsatta utveckling.

Martin Larsvik tror inte att forskarnas arbete kommer att påverkas särskilt mycket av att dödstalen väntas bli större än man trott.

-Det påverkar ju mer kommunerna som har huvudansvaret för insamling av döda sälar, säger han.

Ingen skyddsjakt

Lena Sommestad hävdar dock att kommunerna får indirekt hjälp genom att Tjärnölaboratoriet och fältorganisationerna har fått ökat stöd.

-Jag har full förståelse för att det här är en mycket stor utmaning för kommunerna. Men det är i grunden ett kommunalt hälsoskyddsansvar att ta hand om de döda sälarna. I dagsläget är det inte aktuellt med ett direkt stöd till kommunerna, säger Lena Sommestad till TT.

Naturvårdsverket har avbrutit arbetet med den förvaltningsplan för sälarna i Västerhavet som förväntades föreslå skyddsjakt på säl.

-Enligt min bedömning verkar det inte rimligt att bedriva skyddsjakt nu eftersom det har blivit en helt ny situation, säger Lena Sommestad.

Stammen klarar sig

Sälforskarna tittar nu på vilka långsiktiga risker som virussjukdomen har för sälstammens utveckling.

-Vi har gott hopp om att sälstammen ska återhämta sig eftersom tillväxttakten har varit god sedan det förra utbrottet för 14 år sedan. Men det hela beror förstås på hur ofta det här viruset återkommer.

Vid sitt besök på Tjärnölaboratoriet fick Sommestad också ta del av forskarnas hypoteser kring varför viruset drabbar Skagerrak och Kattegatt på nytt.

-Det här är ju viktiga frågor för miljöpolitiken i vad mån det spelar roll att vi har en hög belastning av miljögifter, framförallt PCB, i Skagerrak och Kattegatt. PCB sätter ner immunförsvaret för sälarna och gör dem mer mottagliga för sjukdomar, säger Lena Sommestad.

"Sälarna är fina när vi hittar dem". Hör intervju med Peter Davidsson, förman vid kultur och fritid i Varberg, som tar hand om döda sälar.

Lena Gunnarsson/TT Lina Österberg/TT