Internetbedrägeri ökar lavinartat

Säkerhets- expert: Många svenska företagare har råkat illa ut

NYHETER

Massutskick av bedrägerimejl – så kallade Nigeriabrev – ökar lavinartat.

På två år har antalet ökat med 900 procent.

- Många svenska företagare har råkat illa ut, säger säkerhetsexperten Joakim von Braun till aftonbladet.se.

Foto: MATS FOGEMAN
De gamla Nigeriabreven skickas numera med e-post. – Det här är ett jättestort problem. Många luras, framförallt mindre företagare och andra som ser en chans att fort komma över pengar, säger Joakim von Braun.

Tidigare riktades Nigeriabreven främst till företag och rika privatpersoner i västvärlden. I dag behöver bedragarna inte längre välja ut sina offer med hjälp av taxeringsuppgifter – i stället kan de köpa in cd-skivor med hundratusentals kontrollerade mejladresser och börja skicka.

Den amerikanska konsumentorganisationen NCL uppger att antalet Nigeriamejl ökade med 900 procent under 2000 och 2001. Förra hösten började även Sverige drabbas av spam – massutskick – på internet och antalet Nigeriabrev ökar dramatiskt.

”Ett jättestort problem”

- Det här är ett jättestort problem. Många luras, framförallt mindre företagare och andra som ser en chans att fort komma över pengar, säger Joakim von Braun.

Han arbetar med datasäkerhetsfrågor på företaget Symantec och är övertygad om att kulmen inte är nådd. Däremot tror han att bedrägerierna till slut tar död på sig själva.

- Till sist kommer alla att få varsitt exemplar. Ju mer det sätts i omlopp, ju mindre kommer problemen att bli när man inser att det är en bluff, säger Joakim von Braun.

Stora summor pengar

Varje år luras ett 20-tal svenska privatpersoner och företagare på stora summor pengar. Uppskattningar visar att bedragare bara i Norden har kommit över cirka 100 miljoner kronor genom åren. Mörkertalet är dock stort, eftersom många skäms och väljer att inte kontakta polisen.

Polisen världen över har haft svårt att få tag på bedragarna. I ett ovanligt tillslag lyckades dock sydafrikansk specialpolis gripa 15 nigerianer förra veckan. De misstänks ha spridit mejl och lockat till sig sina offer via en falsk hemsida som liknade den sydafrikanska riksbankens.

- Hemsidan gav bluffen legitimitet, säger polistalesmannen Gerhald Nell till BBC.

Falska nätsidor

Falska nätsidor är ett annat växande problem och den sydafrikanska gruppen bad på sidan om förskottsbetalningar för att täcka försäkringar om annat. När detta var klart skulle den som nappade få 10 miljoner pund – men några pengar såg ingen till.

- Det här är bluff rakt igenom, säger Joakim von Braun.

- Man använder två metoder. Man ska lämna från sig undertecknade in-blanco brevpapper som de sedan använder. Den andra varianten är att man måste lämna ett startkapital innan affären kan komma igång.

Ett sätt att undvika mejlen är att lägga in ett filter som stoppar mejl innehåller några av de begrepp som ofta förekommer i Nigeriabreven.

fakta/ nigeriabrev

Mattias Lundell