Han har varit inlåst i 40 år

Kallades "Sveriges farligaste brottsling"

NYHETER

I nästan 40 år har han suttit i fängelse.

Han har betecknats som "Sveriges farligaste brottsling".

Han har provat religionen, han har provat kärleken, han har till och med provat Alf Svensson - men ingenting har hjälpt.

Lars-Inge Svartenbrandt, 57, har alltid återvänt till brottets bana.

Lars-Inge Svartenbrandt 1972.

Så sent som i våras när han flyttade till Arbrå, 1,5 mil norr om Bollnäs, sa han:

- Nu vill jag ha ett jobb och betala skatt. Den här gången kommer det att gå bra.

Men det gick som det alltid har gjort för Lars-Inge Svartenbrandt - eller Lars Ferm som han numera heter på papperet.

Nu är "Svarten" åter en jagad man. "Den obotlige psykopaten" har han kallat sig själv.

Trillar alltid dit

Efter några veckor, månader eller år har han trillat dit igen. Med pistolen i hand har han begått ett nytt rån. Och ännu ett.

Bara tolv år gammal skickades han på "skyddsuppfostran" och hamnade på dåtidens "barnfängelse", ungdomsvårdsskola.

I november 1979 etsade hans namn in sig i svenska folkets medvetande.

Tillsammans med en kamrat rånar han postkontoret på Döbelnsgatan i Stockholm, efter att ha rymt från Hall några veckor tidigare.

Under flykten skjuter Svartenbrandt 19 skott med en automatkarbin rakt in i den förföljande polisbussen. Tre poliser skadas.

Högg ner fångvårdare

Dagen innan skulle Lars-Inge Svartenbrandt driva in en skuld tillsammans med en bekant - det slutar med att två män mördas. Sju år senare erkänner Svartenbrandt att han själv högg ett av offren med en jaktkniv, men hävdar att det var den andre som avlossade de dödande skotten.

Två år senare hugger han en fångvårdare med en skarpslipad tandborste under ett rymningsförsök.

I nästan ett decennium vårdas han på Säters sjukhus, i sluten psykiatrisk vård. Under den tiden träffar han sin nästa blivande hustru, Susanna, då bara 21 år, i Borlänge, och byter namn till Lars Ferm.

Rånade bank

Två dagar efter att han lämnat Säters sjukhus 1992 rånar han Handelsbanken på S:t Eriksgatan i Stockholm, iklädd damperuk, lösmustasch och med en plastpistol i handen. Han grips efter bara en timme.

Nästa gång han kommer ut, i februari 1995, svär han på att det var sista gången han satt i fängelse. Han har mött Gud och kärleken, fått två barn med Susanna - ett tredje är på väg - och lockas av kristdemokraternas paroller.

- Jag tänker bli körtkortsinnehavare och skattebetalare, säger "Svarten".

Han försöker sig på en karriär som ståupp-komiker och föredragshållare - boken "Svartenbrandt" ligger redan på försäljningsdiskarna.

Misshandel

Men en ovälkommen kvarskatt och ett gräl hemma får allt att brista - igen.

Svartenbrandt rånar sitt eget postkontor hemma i Linköping med ett leksaksvapen. Efteråt flyr han till Kanarieöarna.

Efter det senaste fängelsestraffet, för misshandel av sin nu före detta hustru, flyttade han i februari i år till lilla Arbrå.

Där lovade han åter igen bot och bättring.

- Visst har jag burit mig jävligt åt. Men jag är också bara människa, sa Svartenbrandt i en intervju med tidningen Ljusnan.

Nu är Svartenbrandt en människa på flykt - igen.

Svartenbrandts hårda liv

Kerstin Nilsson