Nu är vi galna i nötkött igen

Ökad konsumtion efter BSE-larmen

NYHETER

Vi äter nötkött som

aldrig förr.

Glömd är skräcken för galna ko-sjukan.

Innan året är slut väntas vi ha nått en ny rekordnivå: 22,7 kilo per person.

Och alltmer är importerat kött.

Foto: ANDRÉ DE LOISTED
SAFTIG BRINGA Äter vi mer kött? Vad trevligt, säger Robert Saltin på Petri Pumpa i Malmö, som för knappt ett år sedan utsågs till Årets köttkock. Själv tycker han om svenskt lamm med bra fetthalt, en rimmad oxbringa är inte heller fel.

Den totala konsumtionen av nötkött väntas öka med 6 procent i år.

- Det kommer att bli den högsta nivån någonsin, säger Eva Stenberg, marknadsanalytiker på Swedish Meats.

Den svenska produktionen av nötkött har ökat något, men framför allt har importen ökat.

Sjönk efter skräcken

Den sjönk första halvåret i fjol, främst på grund av larmen om BSE-smittade kor i Europa. Efterfrågan minskade i handeln.

- Men svenskt kött klarade sig. Där minskade aldrig efterfrågan, säger Eva Stenberg.

Ungefär en tredjedel av nötköttet vi äter importeras nu. Irland, som förra året backade, har åter seglat upp på första plats. Detta trots att antalet BSE-smittade kor inte minskar på Irland.

- Men kontrollen av nötkött har aldrig varit så noggrann som i dag, säger Eva Stenberg.

Även i övriga EU har konsumtionen av nötkött ökat, men den ligger fortfarande i snitt 4 procent under nivån före BSE-larmen.

Trea i Europa

Svenskarna äter sedan länge mer nötkött än den genomsnittliga EU-medborgaren. Bara fransmän och italienare konsumerar fler biffar.

- Vill svenskar äta ännu mer nötkött kommer importen att öka ytterligare. Någon ökad svensk produktion räknar vi inte med, säger Eva Stenberg.

Att fler svenskar blivit vegetarianer märks ännu inte på köttkonsumtionen.

Konsumtionen av griskött ökar också i år, även om vi inte når upp till rekordnivån för några år sedan. Lammkött ligger kvar på en stabil men låg nivå.

Och härifrån kommer köttet

Lena Anderfelt