Blodbad kan bli Putins fall

Kravet: Stoppa kriget i Tjetjenien

Foto: AP
huvudstaden i ruiner President Putin startade det andra Tjetjenienkriget i slutet av 1999 efter att flera hyreshus i Ryssland sprängts i luften i terrorattentat. Skulden lades snabbt på tjetjenska rebeller. Här attackerar ryska trupper ett hus i ruiner där en tjetjensk krypskytt tros hålla till.
NYHETER

Kriget i Tjetjenien förde Vladimir Putin till presidentmakten.

Nu har baksmällan hunnit i kapp honom.

Gisslankrisen är hans tuffaste test hittills.

Ett blodbad på oskyldiga kan bli Putins fall.

Foto: AP
En rysk attack med tanks mot staden Groznyj slogs tillbaka av rebeller och dödade över hundra regeringssoldater.

Putin har det senaste året försökt trolla bort kriget i utbrytarrepubliken Tjetjenien. Han hävdar att kriget är över. Att bara upprensningsaktioner återstår.

Nonsens, säger alla oberoende bedömare. Något som nattens gisslantagning är ytterligare ett kvitto på.

Men den ryska regimen har det senaste året haft god hjälp av omvärlden att låta tystnaden sänka sig över Tjetjenien. I spåren av den 11 september har väst blundat för de ryska övergreppen mot mänskliga rättigheter i den muslimska utbrytarrepubliken.

Bevis för terrorism

Putin har försökt framställa konflikten som en kamp mot terrorismen. Gisslantagningen är i hans ögon ett bevis för att han haft rätt.

Ryssland har försökt göra Tjetjenien till en viktig bricka i bråket om ett FN-sponsrat krig mot Irak. Ett av Putins krav för att inte lägga in ett ryskt veto mot Bushs krigsplaner är amerikanska garantier för att Ryssland får fria händer i Tjetjenien.

På ett plan smälter amerikanska och ryska intressen ihop. Al-Qaida har gjort tjetjenernas kamp till sin och skickat gerillasoldater för att slåss mot ryssarna. Något även Bush vill sätta stopp för.

Rebeller fick skulden

Putin startade det andra Tjetjenien-kriget i slutet av 1999 efter att flera hyreshus i Ryssland sprängts i luften i terrorattentat. Skulden lades snabbt på tjetjenska rebeller.

Putin var då Boris Jeltsins premiärminister och bars av det till en början framgångsrika kriget fram till presidentposten.

Sedan dess har ryssarnas entusiasm för kriget svalnat i takt med att de svarta liksäckarna innehållande unga ryska pojkar kommit tillbaka från Kaukasus. Tjetjenien har alltmer börjat likna ett annan rysk mina; kriget i Afghanistan.

Tjetjenien-kriget är en icke-vinnare för båda parter. Ryssarna har trots två krig och mer än tiotusen döda inte lyckats tvinga utbrytarrepubliken till underkastelse.

Klassisk gerillataktik

Rebellerna kan inte besegra Ryssland men gör livet till ett helvete för de ryska soldaterna.

Tjetjenerna använder klassisk gerillataktik där de i små grupper attackerar ryska trupposteringar och dödar så många de kan. På senaste tiden har ryska helikoptrar varit ett framgångsrikt mål.

Svaret från de 80 000 livrädda ryska soldaterna är en massiv terror mot civilbefolkningen. En rad organisationer rapporterar hur ryssarna går bärsärk. Dödar, lemlästar och våldtar i total anarki.

På senare tid har kriget spillt över i granrepubliken Georgien och Pankisi-dalen dit tjetjenska rebeller drar sig tillbaka för att vila och proviantera. Vilket ökat risken för strider mellan Ryssland och Georgien.

Tjetjenska gerillan är ingen enhetlig grupp. Olika krigsherrar driver skiftande krav på självständighet från Ryssland.

Självmordsuppdrag

De som intagit teatern i Moskva är ett självmordskommando.

Det enda de garanterat lyckas med är att åter föra Tjetjenien överst på världens dagordning.

De har inga utsikter att få igenom sina krav på ett slut på kriget och ett ryskt tillbakadragande.

Risken är istället uppenbar att gisslandramat slutar i ett blodbad.

Putin är en populär president.

Men en massaker på några hundra oskyldiga i Moskva kan vara mer än han klarar.

Wolfgang Hansson