Vännernas farväl till en "underbar vettlös dåre"

1 av 4
800 personer samlades för att ta farväl, bland dem Aftonbladets reporter Staffan Heimerson, fästmön Renata Chlumska och äventyraren Ola Skinnarmo.
NYHETER

Det var lätt och det kändes skönt att gråta när Sveriges största äventyrare begravdes i går eftermiddag.

Sorgen hängde tung i S:t Jacobs kyrka i Stockholm, ty Göran Kropp hade bara hunnit bli 35 år.

- Han dog alldeles för tidigt och på fel sätt, sa domprosten Lennart Koskinen.

Men lika lätt, och det kändes ännu skönare, var att lockas till ett leende.

Så skedde till exempel när en av talarna, David Lagercrantz, som skrivit boken om Kropp och Mount Everest-bragden " 800 +", så här beskrev allas vår gemensamme vän "

- " en sådan underbar vettlös dåre.

Ola Skinnarmo hade en liknande slutkläm i sitt glada (!) begravningstal:

- Göran var världsmästare på att hålla humöret uppe.

800 sörjande i kyrkan nickade instämmande. Det var så vi alla mindes honom - proffsklättrare, tillresta vänner från Seattle, chefsshepran Wongchu från Nepal, influgen på morgonen, officerskamrater från Eksjö och Karlsborg, vi vanliga kompisar samt familjen med den stiliga, samlade sambon Renata Chlumska.

Det var därför den flera timmar långa begravningen fick sin krydda mera av Kropps fantasi och lekfullhet än av de bragder som enligt många gjort honom till Sveriges största idrottsman genom tiderna.

Den milde lekledaren var i så fall domprosten Koskinen som lät akten i går bli en multireligiös historia.

Koskinen vandrade runt kistan med buddhistiska (eller var det hinduiska?) klockor. Böneflaggor från Himalaya låg vackert draperade över kistan och jag tyckte mig uppfatta att Koskinen i förbifarten till och med postumt döpte Kropp.

Det var ljus och magi och domprosten formulerade den bedårande parafrasen:

- Av ljus är du kommen, till ljus skall du åter varda.

Jag är övertygad om att det då var fler än jag som i kyrkbänkarna tänkte: Den formuleringen vill jag höra på min egen begravning också.

Mitt i sorgen blev det inte så andäktigt när officerskamraten överste Tore Bäckman mindes Kropp:

- Han följde inte alltid infanteriets strikta regler.

Och Svenska Klättrarförbundets Anders Lindfors talade om Kropp som sin sports "största profil" som inte duckade för tanken att göra sig till "ett svenskt svar på Reinhold Meissner".

Sådan var Kropp: en äregirig bolydnadsman med massor av hjärta. Han kunde titta på ett berg med tårar i ögonen.

Hade han bevistat sin begravning hade han - som alltid - stämt upp i världens bredaste leende.

Staffan Heimerson

ARTIKELN HANDLAR OM