Han kan tacka familjen för livet

Anders fick njurar både av mamma och sin syster

NYHETER

Först hjälpte mamma till, sedan lillasyster.

Anders Eriksson, 39, har fått njurar av båda två.

- Det har betytt allt. Nu kan jag leva som en fullt frisk människa, säger han.

Foto: STEFAN CARLZON, HÄLSINGE KURIREN
FUllt frisk i dag För tio år sedan blev Anders Eriksson, 39, allvarligt sjuk och behövde en njurtransplantation. Först donerade mamma Ellen, 72, en njure men Anders blev dålig på nytt. Räddningen kom när systern Eva Eriksson, 36 erbjöd sig att donera en njure.

Anders Erikssons kroniska inflammation i njurarna upptäcktes tidigt men blev ett akut problem först för ett tiotal år sedan. Då fick han börja med dialys och ställde sig i kön för transplantation. Tack vare mamma Ellen Eriksson behövde han dock inte vänta länge.

Hon hade värden som stämde och beslöt sig för att donera en av sina njurar till den knappt 30-årige sonen.

Blev allt sämre

Efter transplantationen blev Anders Eriksson bättre och allt flöt på. Tills inflammationen upptäcktes på nytt för ett par år sedan. Då började han må riktigt dåligt igen. Var trött, kräktes och hade huvudvärk. Fick börja med dialys igen.

- Det var jättejobbigt. Familjen och jobbet blev lidande, säger han.

Räddningen kom när hans tre år yngre syster Eva Eriksson erbjöd sig att donera sin njure. I våras ägde transplantationen rum.

- Jag har mått fantastiskt bra sedan dess. Vi fick barn för tre år sedan, ungefär samtidigt som min njure började försämras. Då kunde jag inte vara så aktiv med pojken, nu orkar jag mycket mer. Det har betytt allt.

Fått nära relation

Att relationen mellan syskonen blivit starkare håller Eva Eriksson med om.

- Vi har kommit varandra närmare. Jag är så glad över att han har fått tillbaka livet, säger hon.

Hennes första reaktion när hon hörde om Anders sjukdom var att självklart donera sin njure. Sedan kom funderingarna. Om vad som skulle hända om hennes barn i framtiden behöver en njure och om hon var frisk nog. Men hon ångrar sig inte.

- Det var en jättehärlig känsla att kunna ge en människa liv.

Anna Careborg

ARTIKELN HANDLAR OM