Längre kurser och färre betyg

Förslag till ny gymnasieskola presenterat i dag

NYHETER

Elever, lärare och utbildningsministern var i stort sett nöjda med de förslag till ny gymnasieskola som presenterades på fredagen.

Men Thomas Östros vill gå längre i fråga om betygen.

Den parlamentariska gymnasiekommittén föreslår att de så kritiserade kursbetygen ska vara kvar. Gymnasiets uppbyggnad av kurser kräver det. Men för att motverka betygshets och upphackade studier föreslår kommittén längre kurser och därmed färre betyg.

- De (kommittén) tar ett stort steg mot ämnesbetyg, men säger att på grund av tekniska svårigheter kan man inte fullfölja det fullt ut. Jag kommer att pröva möjligheten att ta ytterligare ett steg, sade Östros till TT sedan kommittén överlämnat sitt slutbetänkande Åtta vägar till kunskap. Vägarna syftar på de breda sektorer som ska ersätta dagens program.

Annars sjöng ministern i dur. Han ville särskilt lyfta fram två förslag. Det första är att en gymnasieexamen införs.

- Det andra, som är en jättefråga för mig, är att kommittén föreslår att historia blir ett kärnämne. Det har fattats, säger han.

Även elevfackens representanter var nöjda, bland annat över att alla elever får börja på det "vanliga" gymnasiet även om de på grund av kunskapsluckor är obehöriga. Platsgaranti på önskad sektor fick också pluspoäng.

Gymnasiekommitténs ordförande, socialdemokraten Jan Björkman noterade särskilt på presskonferensen att betänkandet har brett politiskt stöd över blockgränsen.

Förvärrar

Den skarpaste kritiken finns i folkpartiet som tidigare lämnat kommittén. Partiets skolpolitiske talesman Jan Björklund anser att förslagen kommer att förvärra gymnasiets kris i stället för att lösa den.

TT: Vad är du mest kritisk mot?

- Att de nu ska släppa in elever som inte har lärt sig läsa och skriva i grundskolan, som är underkända i nionde klass, på gymnasieskolans teoretiska utbildningarna. Det förslaget är helt orimligt, de eleverna kommer inte att klara av gymnasiet och de kommer att dra ner tempot för de övriga eleverna. Gymnasiet riskerar att förvandlas från en läroanstalt till en förvaringsplats.

Kritik i den riktningen har även framförts från moderaterna och kristdemokraterna i kommittén.

Lärarstöd

Lärarfacken stödjer kommitténs förslag men Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner har i tydligt minne den förra förändringen av gymnasieskolan, som sjösattes alltför snabbt.

- Därför måste det nu ges planeringstid för skolorna och lärarna att genomföra reformen. Det får inte bli som förra gången då allt skulle klaras av på kort tid, säger hon.

Elevorganisationens sakkunnige i kommittén, Mattias Schain, är delvis inne på samma tankespår. Det är först nu den förra förändringen börjat sätta sig. Frågan är om en ny, genomgripande omstrukturering är rätta receptet.

- Det behövs en kulturförändring i skolan där man utgår från eleverna, och där eleverna tar mer ansvar och inte går till skolan för att bli matade, säger Mattias Schain.

Men Jan Björklund ger inte mycket för elevfackens synpunkter.

- Man ska skilja mycket noga på vad eleverna tycker och vad elevfacken säger. Elevfacken har en väldig vänsterinriktning och vill ta bort betyg och alla krav, tvärtemot vad de flesta elever vill, säger Björklund.

Fakta/ gymnasieförslaget i korthet

fakta/ gymnasiets åtta sektorer

TT

ARTIKELN HANDLAR OM