De delade jobbet - och blev friska

NYHETER
Foto: Olivier Polet
inte en enda sjukdag Både Yvonne och Henk van der Arend i Kwintshuel utanför Rotterdam jobbar deltid. De är en del av den holländska lösningen på problemet med skenande sjukskrivningar. - Nu har jag inte varit hemma från jobbet en enda dag under två år, säger Yvonne, som jobbar som lärare. Samtidigt har hon mer tid för sönerna Koen och Bram.

På Volvo i Göteborg var koncernledningen överens: så här dåligt får inte personalen må.

Kenth Berndtsson fick uppdraget att hitta lösningar. Det blev starten för projektet "Att förebygga utbrändhet."

Volvo startade också ett årslångt program för dem som redan hade gått in i väggen, Vägen tillbaka.

Utbrända som hjälper utbrända.

- Alla har varit i samma situation. Det är en väldig styrka att samlas. Alla jämförelser i övrigt är ju fel, men det är som den gruppdynamiska terapin för alkoholister, säger Kenth Berndtsson.

På Volvo närmade man sig utbrändhetsspöket från olika håll. Till exempel i platsannonserna, oavsett om tjänstemän eller arbetare söktes krävdes "Stresstålighet".

I dag används ordet bara undantagsvis.

- Har vi inte stress på Volvo nu? Självklart har vi det. Men om man tar det som ett krav, och att det ska finnas där för all evighet, kommer vi inte att göra något åt det, säger Kenth Berndtsson.

Pendeln på Volvo har så sakteliga börjat svänga tillbaka. Personalen blir friskare.

- Det är en lång process. Vi har 75 000 anställda, säger Kenth Berndtsson.

Ibland har Yvonne van der Arend ont i ryggen.

Då åker hon ändå till jobbet som lärare i Rotterdam.

- Jag vet ju att jag kan vila nästa dag. Jag har inte varit hemma från jobbet en enda dag på två år.

Genom deltidsarbetet har Yvonnes lön halverats till cirka 9 000 kronor i månaden. Men paret van der Arend tycker inte att de har fått ge avkall på så mycket.

- Vi reser inte utomlands på semester. Vi har vår gamla båt som vi rustat upp. Vår bil är inte stor och fin. Bram kanske tycker att hans kamrater får finare saker än han. Men jag vet inte om det är sant.

Är deltid en kvinnofälla?

- Det kan du kanske kalla det. Men jag vill vara hemma. Det är mitt val. På mitt arbete ser jag många elever från skilda hem. Mamma har gått till jobbet innan barnen gått till skolan och barnen försover sig eller skolkar, säger Yvonne.

Men deltidsarbete är en lyx som inte alla kan unna sig.

Peter Smulders, docent i arbetslivsforskning vid Hollands största forskningscentrum, TNO, säger att deltid är vanligt bland högre tjänstemän. Men inte bland arbetare på verkstadsgolvet.

- Du måste förstås ha råd att gå ner i timantal. Det ligger en segregering i detta.

Arbetsgivaransvar är en annan del i den holländska lösningen på kraftigt ökande sjuktal som efter många års kamp nu börjat vända neråt.

När anställda blir långtidssjuka är det arbetsgivaren som bär ansvaret både ekonomiskt och socialt.

Det första året betalar arbetsgivaren hela sjukersättningen.

År två, 30 procent. Resten, 70 procent står en statlig sjukkassa för.

Varje holländsk arbetsgivare måste dessutom enligt lag kontraktera ett privat företag som snabbt sätter in rätt rehabiliteringsåtgärder.

I dag säger sex av tio svenskar att de har för mycket att göra på jobbet. (Det motsvarar ungefär två och en halv miljon människor.)

- Samtidigt har vi i arbetsför ålder gott och väl en miljon som inte har nånting att göra, säger stressforskaren och professorn Lennart Levi.

Han tror att en viss omfördelning av arbetsbördan mellan dessa två grupper skulle göra den svenska arbetskraften gott.

Kanske till och med göra den friskare.

När alla frågade sig varför människor blir långtidssjuka vände företagsläkaren Johnny Johnsson på frågan:

- Varför är folk långtidsfriska? Hur ser det ut på deras arbetsplats?

- Vi ser ju att vi har mest långtidsfriska på ställen där arbetskamraterna säger: Det gör inget att du är 80 procent. Kom hit du. Vi fixar det här åt dig. Nästa gång är det min tur.

Johnny Johnssons recept för frisk personal låter enkelt.

- All sjuklighet över fyra procent beror på att man har en taskig organisation.

Hans råd lyder:

Satsa på en utbyggd företagshälsovård med hälsostrategier.

Se till att cheferna får möjlighet att vara chefer, inte över för många.

Låt medarbetarna känna sig sedda och behövda.

- Sen är det klart!

På Stora Enso har receptet inneburit att 40 procent av de 840 anställda inte haft en enda sjukdag de senaste två åren.

I genomsnitt har Stora Ensos anställda cirka tio sjukdagar per år. Riksgenomsnittet är enligt Riksförsäkringsverket 21-25 sjukdagar per år.

De årliga satsningarna på företagshälsovård, friskvård och personalutveckling på cirka 4-6 miljoner kronor betalar sig, hävdar Johnny Johnsson.

Nettovinsten med fler friska och fler årsarbeten är tio miljoner kronor per år.

I början av december fick fabriken i Fors pris som Sveriges friskaste företag.

Men Johnny Johnsson och Stora Enso har nya, större mål till år 2005: då ska 40 procent av bolagets cirka 10 000 anställda vara långtidsfriska och inte ha en sjukdag på två år.

- Då skulle vi tjäna 500 miljoner, säger Johnny Johnsson.

Han har räknat ut vad det sjuka landet Sverige skulle tjäna på metoden: 70 miljarder kronor per år.

<&#150; föregående sida

Sverige toppar sjukfrånvaron

Kvinnor är mer sjuka i Sverige

Flest jobbar deltid i Holland

AFTONBLADET IGÅR:

Leif-Åke Josefsson, Maria Trägårdh, Mats Strand, Emily von Sydow