Skatteväxling - rena bluffen

Lena Mellin: Bättre miljö kostar mest för den som har minst

NYHETER

Regeringen ville att Sverige skulle bli grönare. Meningen var att det inte skulle kosta någonting.

Nu visar en ny statlig utredning att det är en bluff. Alla betalar för bättre miljö. Mest kostar det låginkomsttagare och glesbygdsbor.

Regeringen och dess samarbetspartier i vänsterpartiet och miljöpartiet vill att Sverige ska bli både grönare och rättvisare. Ett inslag i den politiken är den så kallade gröna skatteväxlingen. Skatt på miljöförstörande verksamhet höjs medan skatten på arbete sänks lika mycket.

Nollsummespel

Skatteväxlingen har framställts som ett nollsummespel. Fram till 2010 ska skatten på miljöförstöring höjas med 30 miljarder kronor. Medan skatten på arbete, exempelvis inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, ska sänkas lika mycket. Bara i år "skatteväxlas" tre miljarder kronor.

Men i en rapport som presenterades i går visar regeringens egna långtidsutredare, tre professorer och en doktor, att verkligheten inte alls ser ut som de tre samarbetspartierna tror. De ägnar sig åt önsketänkande.

Att höja miljöskatterna är inget nollsummespel. Alla får betala. Mest kostar det för de grupper som socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet normalt brukar slå vakt om särskilt mycket. Glesbygdsbor och låginkomsttagare.

Dyrast för fattiga

Om man exempelvis fördubblar koldioxidskatten, en skatt på bland annat bensin och eldningsolja, och i stället sänker inkomstskatten blir effekterna följande:

Hushåll utan barn får betala drygt 1 500 kronor mer om året. Har man mer än ett barn ökar kostnaden till 2 000 kronor om året.

De 20 procent som tjänar minst får betala knappt 1 000 kronor mer. Det motsvarar en procent av hushållets disponibla inkomster.

Den tjugondedel som tjänar mest får betala nära 2 500 kronor. Det motsvarar 0,6 procent av de disponibla inkomsterna. Det välbeställda hushållet kommer alltså relativt sett lindrigare undan.

Ett Stockholmshushåll förlorar knappt 1 500 kronor om året. Medan ett hushåll i den norrländska glesbygden får punga ut med drygt 2 000 kronor mer än om skatten inte hade höjts.

Att det blir så här beror på att låginkomsttagare och glesbygdsbor, särskilt i det röda Norrland, använder en större andel av sin inkomst till exempelvis bensin. Däremot ger inte höjningen statskassan särskilt mycket. Det räcker bara till att sänka inkomstskatterna med "någon promille".

Märklig politik

Utan att göra någon stor affär av det hela verkar det som om de tre samarbetspartierna redan förstått att den gröna skatteväxlingen inte fungerar som det var tänkt. I år höjdes skatten på el kraftigt. Men det var låginkomsttagarna som fick kompensationen, genom en särskild höjning av grundavdraget. Resten fick klara sig ändå.

Faktum kvarstår. Det som framställs som nollsummespel kostar. Och det kostar mest för dem som har minst. En märklig politik för en vänsterallians.

Så mycket kostar det

Punkt för punkt faller

Lena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM