Regeringen begär att Kubasvensken släpps

NYHETER

NEW YORK/WASHINGTON

Den svenska regeringen har framfört en formell begäran till USA om att den svensk som hålls fånge på Guantanamobasen på Kuba ska friges.

Det är dock inte troligt att USA kommer att hörsamma önskningen inom den närmaste framtiden.

- Sverige och USA gör olika bedömningar om hur man får hålla folk fångna, konstaterar UD:s rättschef Carl-Henrik Ehrenkrona.

Det var han som förde fram Sveriges begäran vid ett möte i Washington sent på måndagen med chefen för amerikanska UD:s rättsavdelning William Taft. Ehrenkrona beskriver mötet som en "rättslig diskussion" där förutsättningarna för att hålla folk fångna gicks igenom.

- Det var ett öppet möte där vi luftade våra argument, säger han.

"Olagliga stridande"

USA och Sverige står långt i från varandra i den folkrättsliga bedömningen av fångarna på Kuba.

USA håller fast vid sin tidigare linje där man betraktar de cirka 600 internerna som "olagliga stridande" som tagits i och med fjolårets krig i Afghanistan. Washington hävdar att USA har rätt att hålla fångarna så länge stridigheterna pågår och så länge som det finns risk att de skulle ägna sig åt terrorism om de försattes på fri fot.

Vilka strider som ska upphöra är dock oklart. Det kan handla om oroligheterna i Afghanistan, kampen mot terrornätverket al-Qaida eller kriget mot terrorismen i stort.

Två skäl

Sverige å sin sida anser att man bara får hålla någon som fånge av två skäl: Antingen ska vederbörande ha tagits som krigsfånge under strider. Då får han eller hon hållas så länge kriget pågår och har vissa rättigheter enligt Genèvekonventionen. Det andra alternativet är att någon tillfångatas som civil person.

- Då gäller de vanliga rättigheterna - till exempel rätt till advokat, rätt att få veta vad man är anklagad för och rätt att få sin sak prövad av domstol, säger Ehrenkrona.

TT: Hur regerade USA på det svenska resonemanget?

- Jag vill inte gå in på de amerikanska reaktionerna nu, vi får se vad som händer efter mötet.

Förhör

Det var i december i fjol som den nu 23-årige svensken greps i Pakistan misstänkt för samröre med terrorister i Afghanistan. Han har sedan dess suttit inspärrad på Guantanamobasen utan att formellt anklagas för något brott. På basen pågår enligt uppgifter förhör och inhämtning av underrättelseuppgifter.

I mitten av januari skedde det andra och senaste besöket hos svensken. Ehrenkrona bekräftar för TT att ingen representant från UD fick delta i besöket.

- Det var en polis och en tjänsteman från regeringskansliet som inte arbetar för UD som besökte honom, säger han.

Röda korset på plats

USA tillåter inte konsulära besök hos fångarna. Röda korset finns däremot på plats i lägret för att se till att internerna behandlas anständigt. I januari uppgavs svensken må efter omständigheterna bra.

Ehrenkrona påpekar för TT att USA befinner sig i en besvärlig situation efter terrorattackerna den 11 september i fjol. Ur det rent amerikanska perspektivet kan man kanske förstå att USA i en så här pass unik situation vill tillgripa speciella grepp, resonerar han.

- Den svenska regeringen ställer sig bakom kriget mot terrorismen men vi menar att det måste föras med respekt för folkrättsliga regler.

Christina Magnergård Bjers/TT

ARTIKELN HANDLAR OM