Stämplade som vikarier

"Okända duon blir rundningsmärken"

NYHETER

Vänsterpartiet ska under ett helt år ledas av en vikarierande nödlösning. Det kan sluta illa.

Foto: STEFAN JERREVÅNG
KOMPETENTA - MEN OKÄNDA Ulla Hoffmann blir vänsterpartiets nya vikarierande vice ordförande och Ingrid Burman blir andre vice ordförande i vänsterpartiet. En olycklig nödlösning, inte bara för att ingen av dem vill kandidera till partiledarposten.

När Gudrun Schyman avgick för tretton dagar sedan var det ingen som i sin vildaste fantasi kunde tro att riksdagsledamoten Ulla Hoffmann skulle avlösa henne.

Men så blev det när vänsterpartiets partistyrelse i går bestämde att hon och riksdagskollegan Ingrid Burman tar över ledningen för vänsterpartiet i ett år. Därefter ska Schymans verkliga efterträdare utses.

Det är två duktiga, kompetenta och idoga kvinnor, inte tu tal om det. Men de är helt okända. Och en nödlösning.

Ulla Hoffmann blir vikarierande vice ordförande eftersom ingen annan tackade ja till erbjudandet. Burman blir andre vice eftersom hon fick flest nomineringar.

Det innebär att bland andra Jonas Sjöstedt, ledamot av EU-parlamentet, ställs åt sidan. Han var intresserad av posten som andre vice ordförande. Men motståndet mot Sjöstedt, som tillhör partiets mittfåra, blev för stort.

Ska inte kandidera

Vänsterfalangen var helt enkelt rädd för att han skulle göra bra ifrån sig. Så bra att han om ett år skulle betraktas som mer eller mindre självskriven som ordförande.

Den väg som vänsterpartiet valt är, för att uttrycka sig försiktigt, full av fallgropar.

Svag ledning. Burman och Hoffmann gjorde helt klart att de inte tänker kandidera till partiledarposten om ett år. De har alltså ordet vikarie stämplat i pannan. Det gör dem till rundningsmärken.

Oklar ledning. Partiet räknar med att vid sidan av duon Hoffmann/Burman ha ett antal talesmän i olika frågor.

Lars Ohly väntas blir utrikespolitisk talesman, Jonas Sjöstedt en av flera EU-språkrör.

Det betyder att de två som kommer att synas mest är Ohly och Sjöstedt. Ohly som attackerar planerna på ett krig mot Irak. Och Sjöstedt som lägger ut texten om EMU:s alla avigsidor.

Fraktionsstrider? Gudrun Schyman förmådde att balansera partiets höger- och vänsterfalanger. Eller förnyare och traditionalister som de också kallas.

Det kommer inte den nya ledningen att klara.

I sågningen av Jonas Sjöstedt tog vänsterfalangen hem sin första seger.

Vänsterpartiet kommer att kunna hålla någorlunda sams till den 14 september, folkomröstningen om EMU. I den frågan är partiet nämligen ganska överens, Sverige bör inte gå med.

Guldläge i korridorerna

Men på senhösten kommer striderna, om inget oförutsett inträffar, att komma upp till ytan igen. Ett nytt partiprogram ska arbetas fram, en ny partiledare utses. Guldläge för korridormyglare.

Att vänsterpartiet valt det här olyckliga upplägget har flera förklaringar. Det uppenbara är att Gudrun Schymans avgång kom plötsligt och oväntat, få hade mentalt börjat förbereda sig på att axla hennes mantel.

En annan förklaring är att många hoppas på att näste person vid rodret i feministpartiet blir Lars Ohly. Han står inte till förfogande just nu. Men kanske om ett år.

Läs också:

Lena Mellin