Så ska USA:s krig utkämpas

Uppladdningen vid Persiska viken snart klar

Foto: Getty Images
Usa förbereder sig för krig.
NYHETER

STOCKHOLM

USA har nu över 120 000 man i Mellersta Östern. Fler stridande förband är på väg och hittills har 150 000 reservister mobiliserats för ett krig mot Irak. Krigshandlingar kan inledas när som helst men dröjer troligen av politiska skäl.

USA har så många typer av förband i området att det finns ett stort antal militära åtgärder att välja bland, säger svenska experter. Det är omöjligt att säga exakt hur ett eventuellt krig kommer att gestalta sig, men man kan spekulera.

Ett krig mot Irak blir troligen det första IT-kriget. Det kan inledas med angrepp som slår ut militära datornätverk samt den irakiska ledningens förmåga att kommunicera med det egna folket via tv, säger Lars Nicander vid Försvarshögskolan.

USA-tv

Kanske kommer de officiella tv-sändningarna i Irak att ersättas av amerikanskproducerade propagandaprogram som sänds från obemannade flygplan, spekulerar Nicander.

Det kan också bli det första kriget där man sätter in elektromagnetisk puls (EMP) som stridsmedel. EMP bränner sönder elektronisk utrustning och upptäcktes när USA sprängde de första atombomberna. Men EMP kan framställas på andra sätt och slå ut kommandocentraler och maskiner utan att skada människor.

Efter kriget 1991 då Iraks militära samband förstördes har Irak byggt upp militära kommunikationer via optikkabelnätverk. En första prioritet för USA blir att förstöra dessa nätverk.

Natt till dag

Det har förekommit mycket spekulationer om amerikanska soldaters bristande förmåga att slåss i ökenhetta.

Överste Mats Engman vid Försvarshögskolan säger att mycket nu tyder på att amerikansk trupp kan klara att slåss sent in i maj.

Alla amerikansk styrkor är utrustade för strid nattetid. Då är det betydligt svalare. Iraks styrkor saknar denna förmåga att förvandla natt till dag, vilket skulle ge USA ett stort övertag. De amerikanska trupperna skulle kunna slåss på natten och vila under dagshettan.

Det USA framför allt vill undvika, och det Irak sagt sig vilja uppnå, är strid i bebyggelse, där det tekniska övertaget reduceras. USA vill inte ha något nytt Groznyj, säger Engman.

Strid i ort

Andra strider i bebyggelse har utkämpats i Mogadishu i Somalia 1993 och i Jenin på Västbanken förra året. USA respektive Israel led stora förluster och förödelsen blev omfattande. Det är tveksamt om USA skulle orka med stora förluster i egna soldater och civilpersoner.

Engman bedömer att de irakiska styrkornas stridsvärde i dag ligger på 15-25 procent av 1991. Irak har inga möjligheter att möta ett amerikanskt angrepp på marken med konventionella metoder utan måste hitta på något annat, exempelvis självmordsattacker eller attentat i USA.

Två riktningar

Irak har troligen tillgång till biologiska och kemiska vapen, anser Engman. Irak har tidigare visat sig berett att använda sådana vapen, även i situationer där Irak inte varit hårt pressat militärt, som i Kurdistan.

Det finns två givna anfallsriktningar. Från Kuwait och från Turkiet. Troligen kommer lika många turkiska soldater som amerikanska att gå in i norra Irak, säger Engman. Turkarna vill hindra flyktingar att ta sig in i Turkiet samt förhindra att det skapas en kurdisk stat i norra Irak.

Ett krig kommer sannolikt att inledas med mycket omfattande och intensiva flygangrepp. Denna gång kommer en mycket större andel så kallade smarta bomber och robotar att användas än 1991, då de utgjorde cirka tio procent.

De senaste tio åren har träffsäkerheten utvecklats kraftigt.

Flygbaser i Irak

Tunga amerikanska pansarstyrkor kommer att tränga fram landvägen genom Irak. Men lättare styrkor kommer med säkerhet att landsättas med helikopter på strategiska platser. USA kommer säkert också att snabbt försöka sätta sig i besittning av flygbaser inne i Irak så att man kan flyga in också tyngre materiel, säger Engman.

Amerikanska specialstyrkor väntas ta över anläggningar där man misstänker att det finns massförstörelsevapen. Amerikansk trupp kommer också att försöka säkra de irakiska oljefälten för att förhindra att Irak sätter dem i brand, som man gjorde med Kuwaits oljeanläggningar 1991.

Thomas Höjeberg/TT