Våldet styr hans liv – fortfarande

NYHETER

Anmärkningsvärt är ordet!

Visst är det minst sagt anmärkningsvärt att en av Sveriges få "massmördare" i modern tid - multimördare vore kanske ett mer adekvat uttryck - kan sitta i allsköns ro på landets mest slutna kriminalanstalt, bunkern Hall i Södertälje, och organisera vapenaffärer med hjälp av en mobiltelefon och sina kontakter i den kriminella världen utanför fängelset.

Foto: LARS ROSENGREN
FÄLLD FÖR MORD Den 7 december 1994 greps Tommy Zethraeus för morden vid Sturecompaniet. Sen dess sitter han av sitt livstidsstraff på Hall i Södertälje. Nu är Zethraeus aktuell igen - misstänkt för vapenhandel inifrån fängelset.

Någon eller några, satta att bevaka en av vårt lands farligaste fångar, måste ha slirat på sin uppgift - medvetet eller på grund av slarv.

Tommy Zethraeus - som numera heter någonting annat - var tjugofyraåringen som höll i automatvapnet när fyra unga män iscensatte Stureplansmassakern i Stockholm en tidig decembermorgon 1994.

En struntsak - kvartetten blev inte insläppt på nattklubben Sturecompagniet utan avvisades av en entrévakt som de möjligen hade varit i delo med förut - utlöste ett kallblodigt skjutande. Förutom vakten dödades tre oskyldiga personer som bara råkade vara på plats. Ett 20-tal skadades.

Denne Zethraeus, som dömdes till livstids fängelse, står nu ånyo åtalad, denna gång för grovt vapenbrott, allt medan misstankar mot honom om grovt narkotikabrott fortfarande utreds. Den misstänkta brottsligheten har, enligt åklagaren, begåtts inifrån bunkern Hall.

Såvitt jag förstår ska livstidsdömda fångar inte ha obehindrad tillgång till mobiltelefon i fängelset men det är vad Zethraeus har haft. Sådana smugglar man inte in hur lätt som helst även om de nuförtiden är små. Någon som inte borde ha varit Zethraeus behjälplig har ändå varit det. Hur blir det så?

Nu var förstås mobiltelefonen inte enbart till glädje för den livstidsdömde. Det var enligt åklagaren också den som avslöjade vad han sysslade med. Telefonen blev så småningom avlyssnad av polisen.

Svårt störd person

Jag var närvarande vid rättegången som följde på Stureplansmorden. Och jag tvekar inte att säga att Tommy Zethraeus gjorde intryck av att vara en svårt störd personlighet.

Han hade inte skjutit vilt omkring sig i vredesmod som någon med tillgång till vapen och dålig impulskontroll kan tänkas göra. Det gick timmar mellan skotten och den "kränkning" de fyra unga männen utsattes för av Sturecompagniets dörrvakt.

Som i en tom värld

Tommy Zethraeus föreföll för åtta år sedan i Stockholms tingsrätt vara en besynnerligt avskärmad människa. Han verkade helt oförmögen att relatera sig själv och sina handlingar till andra människor, andra människors liv, känslor eller rätt. Han var liksom inlåst i en tom värld med sig själv i centrum, en värld i vilken alla proportioner var förskjutna.

Ett nej från en dörrvakt och någon avgrundsdjup alldeles iskall vrede inom honom ropar på hämnd. En hämnd som får bli precis hur förödande som helst för precis hur många oskyldiga som helst - bara vakten får sitt!

I går i Stockholms tingsrätts säkerhetssal var det en kortsnaggad man med begynnande flint vi såg i stället för den mörklockige yngling som tog plats bredvid sin advokat för åtta år sedan. Hans ansikte var dock lika uttryckslöst som förut, sin fängelsetillhörighet hade han markerat med omfattande tatueringar på överarmarna och han teg sig igenom hela rättegången.

Tommy Zethraeus röst fick vi dock höra i åklagarens uppspelning av banden från polisens telefonavlyssning. Han pratar med sin kamrat i ofullständiga satser som nästan gör ett kodat intryck. Herrarnas ordförråd är minimalt. De avhandlar vapen, vem som ska beväpnas med vad, och vikten av att inte beväpna fel personer.

Våld - och charm

Det är en deprimerande interiör som spelas upp. Fortfarande unga män uppslukade av en tillvaro som inte förefaller att innehålla andra dimensioner än våld. Våld man ska försvara sig emot. Våld som ska begås. En förryckt tillvaro där ett slags uppsluppenhet växlar med hotfulla tonfall och där vreden flammar hög när polisen är brottsligheten på spåren. De blir kränkta, inte skuldmedvetna när de förstår att polisen är dem på spåren.

Det intressanta med sådana här män - det rör sig oftast om män - är att de kan utveckla stor charm och dragningskraft när det vill sig så.

Är det förklaringen till att mobiltelefonen letade sig in på Hall?

Han är dömd till livstids fängelse

Yrsa Stenius