Dödsgift i ägg oroar experter

Värphönsen får i sig antibiotikan via foder

NYHETER

70 miljoner kycklingar får varje år 200 ton giftig antibiotika i sitt foder i Sverige.

Hälften av äggen innehåller giftet visar prover som Livsmedelsverket gjort.

Ett gram räcker för att döda en häst.

Foto: LARS ROSENGREN
- Det är inte bra att människor får i sig det här, säger säger Kjell Wejdemar, agronom på Jordbruksverket.

Antibiotikan heter narasin och får enligt lag bara användas för att förhindra tarmsjukdomar hos slakthöns.

Ämnet är så giftigt att människor måste använda munskydd och handskar när de hanterar det.

- Ett enda gram räcker för att döda en häst. Djuret dör i hemska plågor, säger veterinären Lars Audell till SVT:s Aktuellt.

Ingen slump

Men trots att det är förbjudet att ge antibiotikan till värphöns visar en ny studie som Livsmedelsverket gjort att 59 av 129 ägg innehåller halter av ämnet.

Resultatet är ingen slump: vid den förra studien som verket gjorde år 2001 hittades spår av narasin i 67 av 141 ägg.

Ungefär hälften av de ägg som analyserats i två omfattande undersökningar innehöll alltså ord giftet.

Orsaken till att värphönsen får i sig antibiotikan är att den blandas i slakthönsens foder hos företagen som tillverkar maten. Rester hamnar sedan i värphönsens foder.

- Det är inte bra att människor får i sig det här. Men halterna är inte tillräckligt stora för att ställa till skada, säger Kjell Wejdemar, agronom på Jordbruksverket till Aftonbladet.

Vaccin finns

Enligt Wejdemar finns ett vaccin som skulle kunna förhindra att hönsen får tarmsjukdomar, men det används inte.

- Vaccinet är bra, men inte tillräckligt bra. Företagen klarar inte produktionen utan narasin.

Ulf Hammerling, toxikolog på Livsmedelsverket och expert på gifter, säger att de uppmätta halterna inte är farliga för människor.

- Ämnet ska inte få finnas i ägg. Men i de koncentrationer det är fråga om är det ingen fara för hälsan, säger han.

Camilla Littorin, vd på branchorganisationen Svensk fågel, säger att företagen diskuterat problemet i flera år.

Ekonomisk fråga

- Vi för en dialog med Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Företagen gör så gott de kan, de dammsuger och fodrar olika slags höns olika dagar.

Men det räcker ju inte?

- Frågan är vad som är ekonomiskt försvarbart. Och man ska inte glömma att mätmetoderna är så oerhört förfinade att redan väldigt små mängder går att spåra.

Narasin får endast ges till slakthöns

Oisín Cantwell