Rätt och fel i kriget – här är lagarna

NYHETER

I krig är allting tillåtet.

Eller?

Lagar som styr krigsförbrytelser är ofta allmänt formulerade och svåra att tolka.

Lagar om vad som gäller i krig finns reglerat i Genèvekonventionen sedan 1946, som uppdaterades 1977. Krigskonventionen tillsammans med de mänskliga rättigheterna reglerar krigsförbrytelser.

I Irakkriget finns ingen särskild krigstribunal. Det betyder att de krigsförbrytelser som kommer fram ska bedömas i respektive lands domstol.

Redan har medier och allmänhet haft anledning att diskutera rätt och fel. Att visa upp döda eller levande krigsfångar är ett solklart brott mot folkrätten, enligt folkrättsprofessorn Ove Bring.

Svårt att komma åt

- Krigsfångar ska behandlas humant och inte på ett sätt som kränker deras värdighet, punkt slut, säger han.

Men de skyldiga är i det fallet svåra att komma åt. Bara statligt understödda tv-kanaler kan ställas till svars.

Ove Bring och Aftonbladet reder ut rätt och fel - och dess konsekvenser.

Är det ett krigsbrott att:

Sätta huvor på krigsfångar?

Ja. När fången kommit fram till en uppsamlingsplats. Under transport däremot är det okej.

Varför:

Det bryter mot skyldigheten att behandla krigsfångar humant.

Vilka regler finns?

Enligt tredje Genèvekonventionen från 1949, 13:e kapitlet, gäller att krigsfångar ska behandlas humant, på ett sätt som inte kränker deras värdighet.

Straff:

I genomsnitt fyra år enligt svensk lagstiftning.

Bomba civila mål?

Ja.

Varför?

Civila ska inte vara mål över huvud taget.

Vilka regler finns?

Två regler: distinktion, skillnad mellan civila och militära mål och försiktighet, att utvärdera eventuella skadeverkningar av varje bomb som släpps.

Straff:

Fängelse. Om en robot gått fel oavsiktligt blir det inget straff. Brott mot försiktighetsprincipen: fyra-fem år. Avsiktligt: livstid.

Skjuta på flyende civila?

Ja.

Varför?

Man ska aldrig skjuta på genuina civila vare sig de sitter still eller springer.

Vilka regler:

Beror på omständigheterna men att skjuta genuina civila är en hemsk krigsförbrytelse. Om en civilklädd person däremot tar till vapen får man skjuta tillbaka.

Straff:

Kan ge 20 års fängelse om det är avsiktligt.

Förstöra telegraf- och kommunikationsanläggningar?

Nej.

Varför?

De är legitima militära mål och ett sätt att slå ut fiendens kommunikation.

Vilka regler?

De allmänna krigslagarna.

Straff:

-

Bomba tv-stationer?

Nej.

Varför?

I de fall där tv-stationen används i militära syften och som ett medel i krigföringen är de legitima mål.

Vilka regler?

De allmänna krigslagarna.

Straff:

-

Strida i civila kläder?

Tveksamt.

Varför:

Syftet kan vara att man vill lura motståndarna att man är en oskyldig civil, det är förbjudet. Om man däremot bär samma typ av armbindel, pannband eller något som utmärker en organiserad enhet - då betraktas man som militärer.

Vilka regler?

Om han låtit motståndaren tro att han är ofarlig för att sedan börja skjuta handlar det om förrädiskt beteende och det är en mycket allvarlig krigsförbrytelse.

Straff:

Hårt fängelsestraff. Kan bli livstid.

Visa upp krigsfångar?

Ja.

Varför?

Man får inte exploatera en individ som är tillfångatagen. Krigsfångars personliga integritet ska skyddas och de ska inte utsättas för allmänhetens nyfikenhet.

Vilka regler?

13:e artikeln i tredje Genève-konventionen om krigsfångars skydd.

Straff:

Cirka fyra års fängelse enligt svensk lagstiftning.

Om tv-kanaler och tidningar visar krigsfångar:

Nej.

Varför?

Ingen juridisk skyldighet under krigets lagar om det inte är ett statligt bolag på den ena krigförande sidan.

Vilka regler?

Finns egentligen inga förutom de pressetiska.

Straff:

Enligt viss kritik har svenska tv-kanaler och tidningar också agerat i strid med Genèvekonventionens anda. De kan dock inte fällas.

Avrätta egna desertörer?

Ja och nej.

Varför?

Det går inte att få någon enighet i folkrätten om dödsstraff i kriget. Det är därför en fråga som avgörs av det egna folkets lagstiftning.

Vilka regler?

De nationella lagarna. I Sverige avskaffades dödsstraff i krigstid 1972.

Straff:

Beror på respektive lands lagstiftning.

Låta krigsfångar svälta?

Ja.

Varför?

Krigsfångar har rätt till mat, sjukvård, att hålla sig rena, att uppge sitt namn till Internationella röda korset så att familjen vet var de är och att skriva brev till familjen.

Vilka regler?

Svälter de fångarna avsiktligt är det en allvarlig krigsförbrytelse enligt krigslagarna.

Straff?

Beror på vad respektive lands domstol dömer till.

Vifta med vit flagga och sedan anfalla?

Ja.

Varför?

Vit flagg betyder enligt krigets lagar: Jag är ofarlig, jag ger mig. Att plötsligt börja skjuta kallas förrädiskt beteende. Samma gäller om man viftar med FN- eller Röda Korsflagga.

Vilka regler?

Allvarlig förbrytelse enligt krigslagarna.

Straff?

Långt fängelsestraff. Kan handla om livstid.

Annika Sohlander

ARTIKELN HANDLAR OM