Bagdad i natt: Kolmörker, tystnad - och bombkrevader

Foto: JEROME DELAY/AP
MÖRKT I BAGDAD Strömavbrottet kom som ett kulmen på den kusligt tryckta stämning som eskalerat de senaste dagarna.
NYHETER

BAGDAD

I går blev Bagdad mörklagt.

Underligt nog påminner det mig om en riktigt kolsvart höstkväll i Sverige - när man knappt ser sin egen hand.

Skillnaden är att här flyger bombflyg in alldeles över våra huvuden och vi hör när robotar slår ner.

Strömavbrottet var kulmen på den press vi alla känner.

Tidigare i kväll hörde vi kulspruteeld alldeles utanför hotellet. Alla rusade ut för att se vad som hänt. Den här gången var det en soldat som av misstag hade kommit åt avtryckaren på sitt automatvapen. Men att vi alla sitter på helspänn blev så tydligt just då.

Den klibbiga värmen understryker den kusliga stämningen.

Stearinljus och ficklampa

Det finns något nytt och osäkert i luften som ger en fingervisning om hur framtiden kan komma att gestalta sig.

Kriget började den 23 mars. Sedan dess har vi alla väntat på att elen skulle brytas men varit tacksamma för varje dag vi haft den.

Vi har samlat på oss så mycket stearinljus, ved och ficklampor vi kunnat.

När strömmen gick på kvällen letade vi snabbt fram våra hjälpmedel. När jag tittade ut genom min dörr såg jag bara den gungande ljusbågen av journalister som traskade upp eller ner i hotellets trappor med ficklampor i sina händer.

Många samlades utanför hotellet för att prata där det fanns någon form av nödbelysning och gemenskap.

Kontrasten mellan trygghet och rädsla har blivit så tydlig de senaste timmarna. Att kunna se invaggade oss i någon sorts falsk säkerhet.

Vi hör uppgifter om att de allierade närmar sig Bagdad. Vi hör att flygplatsen är intagen men de irakiska myndigheterna dementerar.

Ett tv-team som besökt flygplatsen säger att de inte sett något. I går åkte jag till Babylon, åttio kilometer söder om Bagdad. Där skulle det finnas amerikanska soldater men jag såg ingenting.

Vi journalister vet inte vad vi ska tro.

Förhörd av polisen

I dag satte myndigheterna upp en lista med namn på 50 journalister som ska utvisas. Det fanns ingen logik och ingen riktig anledning, bara en kort uppmaning:

"För att ge plats åt de journalister som otåligt väntar i Amman skulle vi vilja att ni lämnar Bagdad så snart som möjligt. Tack."

Artigt och formellt och utan hotfulla undertoner. Ändå undrar vi. Speciellt jag, eftersom jag förhörts i dag.

Något som blir väldigt tydligt mellan bombkrevaderna är tystnaden. Bara böneutroparna, som ersatt flyglarmen, hörs med jämna mellanrum ropa ut sina klagande meddelanden.

Urban Hamid