Striden om Bagdad kan bli rena slakten

Foto: Foto: JEROME DELAY/AP
ETT OSKYLDIGT OFFER En irakisk man gråter vid sin svårt skadade systerdotters säng på ett sjukhus i Bagdad.
NYHETER

Du kan inte befria ett folk genom att döda dem.

Denna självklara regel har amerikanska trupper misslyckats med att efterleva.

Varje död civil irakier stärker krigsmotståndet i arabvärlden.

Nattens granatanfall visar att striden om Bagdad kan bli rena slakten på civila.

Redan nu överstiger de civila offren vida de amerikansk-brittiska förlusterna. Att det kan bli mycket värre anas av nattens artilleriattack mot byn Furat nära flygplatsen i Bagdad då dussintals civila uppges ha dödats.

I huvudstadens tätt befolkade förorter blir det ännu svårare att skilja fiendetrupper från civila.

Soldaterna i sina skyddsvästar och hjälmar är rädda för självmordsbombare men kan försvara sig. Oskyldiga civila är helt utlämnade.

Självförsvar, fastslår amerikanerna när de dödar. Så ses det inte i arabvärlden. Ett talrikt antal incidenter där oskyldiga mejats ner har hos folk jag träffar på Ammans gator befäst uppfattningen att ”befriarna” struntar i vem de skjuter så länge det är irakier.

På de arabiska tv-kanalerna påslagna på kaféer och i hemmen syns helt andra bilder än CNN:s pansarkolonner och grönskimrande, nattliga eldstrider.

Blodiga barn med avslitna lemmar. Mödrar som högljutt skriker ut sin sorg medan de anhöriga förgäves försöker trösta. Krigets fasa helt ocensurerad. Dag efter dag. Timme efter timme.

Som två olika krig

Slår jag upp dagens förstasidor är det som om två olika krig utkämpas. I amerikanska International Herald Tribune pryds den av välvilliga brittiska soldater. Beirut-tidningen Daily Star visar en gråtande, sårad pojke på ett irakiskt sjukhus.

Krigföringen producerar ständigt färska bilder. Amerikanska bomber träffar marknader och BB-avdelningar istället för de militära mål som var meningen. Civila bilar genomborras av kulor.

Över 700 civila rapporteras hittills ha dödats i kriget och fler än 5 000 sårats. Det låter inte så mycket. Men bakom varje död finns barn som förlorat sin mamma, pappa eller syskon, föräldrar som förlorat sina barn.

Hur ska de kunna se invasionsstyrkorna som befriare?

Antalet döda amerikaner och britter är under hundra.

Saddam avrättar civila

Saddam och hans hejdukar behöver inte ta någon hänsyn. De avrättar civila som vägrar att slåss, de använder dem som mänskliga sköldar och skjuter på flyktingar. De placerar sitt artilleri vid skolor och sjukhus. Regimens vapen har alltid varit skräck. Säkerhetstjänsten är allestädes närvarande.

Ska amerikanska och brittiska trupper ha en chans att ses som befriare måste de uppträda annorlunda. De kan inte behandla varje civilist som en potentiell terrorist. Britterna har börjat förstå detta. Amerikanska soldater verkar följa devisen ”skjut först och fråga sen”.

Varje krig kräver civila offer. Men detta krig förs med det uttryckliga löftet att befria Iraks folk och undvika oskyldiga döda. Därmed blir varje offer ett bevis på Bushs och Blairs misslyckande.

Bush och Blair beklagar de civila offren. Men oavsett hur många tusen de slutligen blir kommer angriparna anse det värt priset för att ”befria” Irak.

Ingen frågar irakierna vilket pris de själva är beredda att betala.

Wolfgang Hansson