Jubel i Basra - efter 3 veckor

Wolfgang Hansson: Största framgången hittills för britter och amerikaner

NYHETER

AMMAN

Erövringen av Basra är största framgången hittills för britter och amerikaner.

Om hjälpsändningar nu kan nå staden kan den bli ett symboliskt skyltfönster mot resten av Irak.

Brittiska soldater hälsas av lokalbefolkningen i Basra.Foto : ROBERTO SCHMIDT/AP

Bilderna på jublande folkmassor är nästan tre veckor försenade. I förhandsmanus till kriget hade britter och amerikaner räknat med att möta jublet redan krigets första dagar.

Tajmningen är ändå bra i "befriarnas" ögon. I dag håller president Bush och premiärminister Blair toppmöte i Nordirland. Framgången minskar det politiska trycket på båda ledarna.

Sprider sin bild

Förutsatt att Saddams män inte kan dra i gång ett gerillakrig i Basra får vi de närmaste dagarna se lastbilar med mat, vatten och mediciner rulla in i Iraks näst största stad. Bilder som amerikaner och britter länge velat sprida över världen och till befolkningen i Bagdad.

Basra ska bli exemplet som visar att regimen inte längre behöver fruktas och att invasionsstyrkorna är vänligt inställda.

Men då krävs att förnödenheterna delas ut till dem som verkligen behöver maten. Ett jobb som borde skötas av hjälporganisationer och inte militärer. Då är det risk att skandalscenerna från staden Safwan för någon vecka sedan upprepas. Störst och starkast var en förutsättning för att få något den gången.

Ju längre kriget pågår desto större blir nöden. Som alltid är det i första hand civilbefolkningen som drabbas när städer och byar skärs av från omvärlden. Hittills har nästan ingen hjälp alls nått Irak.

För irakier som levt med tolv år av FN-sanktioner och stadigt försämrade chanser att överleva kan färska förnödenheter vara ett sätt att åtminstone tillfälligt övervinna olustkänslor över att ha främmande soldater i sitt land.

Fallet kan påskyndas

Om Basras 1,5 miljoner människor inte längre kontrolleras av regimen får det en demoraliserande effekt på de Saddamtrogna.

I så fall kan huvudstadens fall påskyndas.

Vis av tidigare alltför snabbt utropade segrar tillkännagav britterna i går inte Basras fall. I praktiken kontrollerar de stadens viktigare delar. De håller centrum med baathpartiets och säkerhetspolisens högkvarter. De höga regimföreträdare som inte dödats i artilleriattacker verkar ha flytt eller blandat sig med civilbefolkningen.

Britterna intog Basra utan verklig strid. Ett bevis på att deras tålmodiga taktik att vänta ut motståndaren är minst lika effektiv som amerikanernas mer aggressiva krigföring.

Och till ett betydligt lägre pris för civilbefolkningen.

Utnyttja "flytet"

Faran med framgången kan vara att de amerikanska och brittiska generalerna vill utnyttja sitt "flyt" med att snabbt inta även huvudstaden. En chansning som kan gå hem om motståndet är så svagt som det första testet av Bagdads försvarsring visade men som kan sluta i katastrof om det blir omfattande gatustrider.

Troligare är att britternas modell bildar skola även för en Bagdad-attack. Bit för bit försöker man vinna lokalbefolkningens förtroende och inta staden. Färre civila offer krävs och de egna förlusterna hålls nere.

Uppmaningen från Saddam i går att irakiska soldater ska söka upp vilken enhet som helst för att försvara huvudstaden vittnar om graden av desperation.

Wolfgang Hansson