Nästan hälften stöder nu kriget

Läsarna som röstat på aftonbladet.se allt mer positiva

NYHETER

De som svarat på dagens fråga på aftonbladet.se har blivit allt mer positiva till kriget.

Dagen före kriget var bara drygt en tredjedel för – i dag säger nästan hälften att det var rätt av USA att anfalla Irak.

– När det blev krig så tyckte många att det bästa var ett kort och framgångsrikt krig för USA, säger Anders Mellbourn, chef för Utrikespolitiska institutet.

Dagen före och dagen för krigsutbrottet ställde aftonbladet.se frågan – Är det rätt av USA att anfalla Irak?

Rekordmånga – 275 442 – röstade. Och bilden var entydig: 36.7 procent, en dryg tredjedel, sa att det var rätt att anfalla. Hela 56 procent sa att det var fel.

Redan en vecka senare, på krigets sjunde dag, hade det svängt. Då sa 47.7 procent att det var rätt av USA, medan 46.6 procent var emot.

Och i går, på krigets artonde dag, svarade 49.4 procent ja på frågan och 45.3 svarade nej.

Anders Mellbourn, chef för Utrikespolitiska institutet och tidigare chefredaktör på DN, ser ett par skäl.

Opinionen följer krigets utveckling.

– Många var mot kriget. Men man såg också att om det blev krig så var det bästa ett kort och framgångsrikt krig för USA. De andra alternativen är värre.

I det sammanhanget har också de allierades framgångar påverkat.

– Rapporterna i början om att irakierna inte visade entusiasm påverkade nog. När det nu vänder – oavsett om irakierna är glada eller bara vill visa att de håller på vinnaren – så påverkar det också.

De som röstar – särskilt långt in i kriget – är mer intresserade av dess utveckling.

– De som röstar i dag är nog inte ett representativt urval av de över 200 000 som röstade den första dagen, säger Anders Mellbourn.

Har mediernas bild av kriget varit med och skapat svängningen?

– Media hjälper till att förstärka huvudintrycket. Hade kriget blivit blodigare så hade mediebilden förstärkts åt det negativa hållet, säger Anders Mellbourn.

– Men jag tycker inte att nyhetsrapporteringen undvikit att skildra det som varit negativt för de allierade.

Anders Mellbourn säger också att när systemet med ”inbäddade” reportrar infördes så blev det avgörande för de allierade att få ett snabbt krig, eftersom de snabbt hade kunnat förstärka en negativ bild.

Hur har västmedierna skött sig?

– Man har lärt sig och varit mer noggrann med att säga hur beroende man varit av de båda sidorna. Och flera har på ett bra vis rapporterat om vad som sägs i arabiska medier och utnyttjat språkligt och professionellt kunniga invandrare, säger Anders Mellbourn.

– I vissa sammanhang har man snarast tenderat ha så många varningstexter att man – dramatiskt uttryckt – frånträtt det journalistiska uppdraget. Journalistiken ska vara en mellanhand som gör en bedömning och skapar förståelse – det gör man inte genom att rapportera allt och säger att man inte vet vad som är sant.

Mattias Lundell

ARTIKELN HANDLAR OM