”Att redovisa kvitton borde vara självklart”

RRV-chefen Inga-Britt Ahlenius vill ha hårdare tag mot advokaterna

NYHETER

Myndigheter och riksdagsmän kräver nu hårdare tag mot advokaters allt dyrare kostnadsräkningar.

I dag kan advokater få ut miljonbelopp utan att redovisa kvitton eller närmare specifikationer.

– Det behöver ställas högre krav på underlaget, konstaterar Riksrevisionsverkets generaldirektör Inga-Britt Ahlenius.

Foto: Johan Solum
”BYT SYSTEM” Inga-Britt Ahlenius, chef för Riksrevisionsverket, vill ha ett stopp för advokaternas knapphändiga räkningar. Hon vill ha ett system med betydligt bättre faktaunderlag innan några pengar beviljas.

Riksrevisionsverket, RRV, har i en granskning funnit att domstolarna har låga krav och släpper igenom knapphändiga räkningar, även om det handlar om belopp på över en halv miljon kronor.

Inga kvitton behövs

– När vi diskuterar hur vi kan komma åt det här så har vi tittat väldigt noggrant på det engelska och norska systemet. I dessa länder krävs ett mycket, mycket bättre faktaunderlag innan pengarna beviljas, säger Inga-Britt Ahlenius.

Advokater får i dag regelmässigt ut ersättning för resor, hotell och andra utlägg utan att lämna in ett enda kvitto till domstolen. Det räcker med att skriva en klumpsumma och sen betalas beloppet ut.

– Tittar man på vår bokföring i Riksrevisionsverket så ska varenda utgift redovisas med kvitto innan man betalar ut några pengar. Det är ju självklart, säger Inga-Britt Ahlenius.

Regeln med kvitton bör också gälla för advokater, menar hon.

RRV vill också ändra på dagens system med att domstolarna godkänner kostnadsräkningar samtidigt som en annan myndighet, Domstolsverket, står för kassan.

Föreslår hårdare lag

– Det här uppmuntrar till en mer lättsam behandling av räkningarna, det belastar ju ett anslag som en annan myndighet disponerar, säger Ahlenius.

Domstolsverket har också granskat advokaternas arvoden och föreslår en ny lag med hårdare krav.

Det handlar framförallt om att advokaterna ska bli tvungna att skriva utförligare arbetsbeskrivningar.

– Det vi har skjutit in oss på är att få fram en mer fullständig redovisning, en redogörelse för hur många timmar som har arbetats i varje moment, säger Domstolsverkets generaldirektör Stefan Strömberg.

– Domstolen ska kunna bedöma varje moment och se om det är rimligt.

Regeringen har ännu inte fattat något beslut med anledning av Domstolsverkets rapport.

Richard Aschberg, Anders Johansson