Brandmännen som brinner för strejken

- men själva får de inte delta i den

Foto: PETER KNOPP
Måste jobba Brandmännen Stefan Thörnblom, Lars Johansson, Stig Eriksson och Ola Gregebo från Strängnäs är överens om att de inte kan sluta släcka bränder för att det är strejk. - Därför är det svårt att få samma effekt på strejkvapnet för oss som för andra fackförbund, säger Stefan Thörnblom.
NYHETER

STRÄNGNÄS

I dag utvidgas Kommunals strejk till 60 kommuner - men någon total strejk blir det inte.

Av de över 130 000 medlemmarna i kommunerna lägger bara 46 000 ner arbetet. Annars skulle strejken bli samhällsfarlig.

- Det minskar möjligheterna att få igenom våra krav, säger brandmannen Peter Olofsson.

Kommunal kallar strejkutvidgningen för ett "storvarsel".

Ändå blir det ingen storstrejk.

I de 60 kommunerna stannar bland annat barnskötare, skolmåltidspersonal, maskinister vid vatten- och avloppsreningsverk, vaktmästare och parkarbetare hemma.

Men undantagen är många.

Sju av tio kommunalare jobbar som vanligt i de uttagna kommunerna - omkring 90 000 medlemmar - med att ta hand om dementa, handikappade, särskolebarn.

Och släcka bränder. Brandmännen på Strängnäs brandstation är överens: de kan inte sluta att släcka bränder, det skulle bli farligt för kommuninvånarna.

"Slog tillbaka"

- Därför är det svårt att få samma effekt på strejkvapnet för oss som för andra fackförbund, säger brandmannen Stefan Thörnblom.

I slutet av 1980-talet sittstrejkade de på stationen, gjorde ingen materialvård utan åkte bara ut på bränder.

- Det slog mest tillbaka på oss själva, all materialvård kom efter strejken, säger Stefan.

Kollegan Lasse Johansson säger:

- Man känner sig lite splittrad. Strejkar vi blir det samhällsfarligt. Men samtidigt blir strejkvapnet mindre värt för oss brandmän.

Det håller inte Kommunals avtalssekreterare Håkan Pettersson med om:

- Även om det "bara" är 30 procent av medlemmarna som strejkar i de 60 kommunerna så tycker vi ändå att detta har stora effekter. Det viktiga är att kommunen inte kan upprätthålla sin service under konflikten. Men vi har en annan situation än förbund som kan ta ut hela företag.

Har ni diskuterat att ta ut fler grupper?

- Vi har fri strejkrätt. Den måste vi vårda.

Kommunals arbetsplatsombud på Strängnäs brandstation Peter Olofsson tycker det är självklart att de inte kan sluta släcka bränder:

Hoppas på effekt

- Men det är klart, kraften i strejken försvinner delvis. Kommunen kan strunta i den.

Hans kollegor - som vi träffar när de sjösätter en oljeupptagningsbåt som ska hindra oljekatastrofer i Mälaren - hoppas att strejken ska få effekt, men ser också andra vägar att få upp sina löner.

Lars Johansson, med 15 år i yrket, har för länge sedan uppnått slutlönen 17 250 kronor i månaden. Han säger:

- Det är för många skrivbordsmänniskor som beslutar om vår verksamhet.

Kunskapskrävande

Lars och de andra vill helt enkelt att fler politiker följer deras arbete på plats och ser vad jobbet innebär.

- Vi måste få ut information om vårt jobb. Det kräver mycket mer kunskaper än för 20 år sedan.

- Till exempel gör de nya byggmaterialen att bränderna utvecklas fortare i dag och krockade bilar är svårare att ta sig in i med alla säkerhetsanordningar. Ibland har de på gränsen till pansarplåt, som i stadsjeepar, säger förmannen Ola Gregebo.

I dag tas 60 kommuner ut i konflikt

Joachim Kerpner

ARTIKELN HANDLAR OM