”Fem miljoner barn lever med tortyr”

Ny rapport visar hur miljontals barn på institution far illa

Foto: hoppets stjärna
Många barn i världen lever under tortyrliknande förhållanden. En del av dem dör på grund av vanvården. - Redan vid åtta månaders ålder stannar språkutvecklingen upp. Sedan blir de två, tre i samma säng och de blir undernärda, säger professor Einar Helander, expert på barnrehabilitering, som i dagarna lägger fram en ny rapport om barn på institution.
NYHETER

Miljoner barn lever på institution under tortyrliknande förhållanden.

En del av dem får dö i vanvård.

Det säger professor Einar Helander, en av världens främsta experter på barnrehabilitering, som lägger fram en ny rapport om barn på institution.

Mellan fem och tio miljoner barn, övergivna av en eller båda föräldrarna, finns på institutioner runt om i världen.

Deras levnadsförhållanden är skrämmande. Det framgår av en rapport som presenterats på den stora konferens om institutionsbarn som pågår i Stockholm den här veckan.

Många av barnen utsätts för tortyrliknande övervåld som orsakar svåra sociala, känslomässiga och fysiska skador.

- Det är känt genom ett stort antal vetenskapliga utredningar sedan många år att barn på institution blir skadade fysiskt och intellektuellt, säger rapportförfattaren Einar Helander, tidigare chef för WHO:s handikapprogram.

- Många gånger sätts ett barn som föds handikappat, eller bara är flicka istället för pojke, ut i bushen för att dö.

Var har barnen det värst?

- I Afrika, södra Asien, Indien, Nepal, Bangladesh och Pakistan, till exempel. Barnen i centrala Östeuropa, även om Rumänien håller på att försöka reda upp situationen, och i Ryssland, och Albanien.

- Redan vid åtta månaders ålder stannar språkutvecklingen upp. Sedan blir de två, tre i samma säng och de blir undernärda.

Barnen utvecklar ingen lek, de får svårigheter i kontakten med andra barn och vuxna, deras motorik försenas.

Flickor och funktionshindrade lever farligt

- Det finns två sorters nyfödda som blir övergivna. Dels de som föds av fattiga föräldrar och som inte gillar att barnet är handikappat eller att det är en flicka, säger Einar Helander.

- Dels finns det de som har andra sociala skäl, ensamma mammor, de blir körda på porten av familjen och liknande.

Barn med funktionshinder och barn som är flickor och är omhändertagna lever i vissa länder mycket farligt.

- I Kina är till exempel dödligheten bland barnen på barnhem mycket hög. 1989 publicerade kineserna själva en rapport som visade att på barnhemmen dog 30 – 40 procent av flickorna.

- I vissa länder är de rörelsehindrade, blinda och döva flickorna på barnhemmen bara hälften så många som pojkarna. Och det föds ju lika många handikappade flickor som pojkar.

Menar du att de dör på barnhemmen? Att personalen låter dem dö?

- Ja, visst. Aktivt eller passivt gör de det.

Ingen anmäler

Einar Helander är läkare i grunden och har i många år arbetat i internationella sammanhang med frågor som rör barns rehabilitering, främst för FN-organ.

Han har varit medicinsk chef för WHO:s rehabiliteringsprogram i flera omgångar.

Nu har han sin bas i Portugal där han är chef för IIRM, International Institute for Rehabilitation Management. Han är också rådgivare åt den rumänska regeringen i frågor som rör barn på institution och är hjälporganisationen Hoppets stjärnas sakkunnige i sådana frågor.

Han är upprörd över att försvarslösa barn utsätts för sådana grymheter att han bara kan kalla det tortyr.

Och trots att det finns en barnkonvention och trots att det finns mänskliga rättigheter finns ingen märkbar reaktion mot de här barnens förhållanden.

- Det har aldrig någonsin under alla år kommit in någon anmälan till FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter om detta övervåld, säger han.

Webb-tv

Simone Söderhjelm