Mer personal - mindre vård

Något är sjukt, men diagnosen saknas

NYHETER

Läkarna blev fyra gånger fler. Samtidigt som vårdplatserna minskade med 100 000.

Är sjukvården ett gigantiskt slöseri?

Säg sjukvård och många människor associerar direkt till nedskärningar.

Det stämmer inte enligt en debattbok som kommer ut i dag - Den sjuka vården - skriven av Svenskt näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, två av hans arbetskamrater och en journalist.

Sug på följande fakta:

Nära 9 000 läkare var anställda i landstingen i mitten av 1970-talet. 25 år senare hade doktorerna nästan fyrdubblats.

Sjuksköterskorna blev mer än dubbelt så många under samma period.

Däremot minskade antalet vårdplatser kraftigt. Från 136 000 till 29 000 bäddar. De viktigaste förklaringarna är att ansvaret för äldrevården flyttats till kommunerna. Och att vårdtiderna kortats radikalt.

Antalet patientbesök per läkare på sjukhusen har minskat från drygt sju till drygt två per dag.

Den dystra slutsatsen är alltså att mångdubbelt fler anställda gör mindre vårdarbete i dag än för ett kvarts sekel sedan.

Alltså är någonting fel. Frågan är vad.

Används tiden fel?

En möjlighet är att läkarna använder sin tid fel eftersom vården är felorganiserad. De är utbildade för att vårda och bota men gör även andra saker. En sjukhusläkare använder i dag 18 procent av sin arbetstid till att ha direkt kontakt med patienterna. Ytterligare 14 procent av arbetstiden är doktorn ute på avdelningen.

Det innebär att en läkare normalt använder lika mycket tid till patienterna som till administration och dokumentation. Resten av dagen går till möten, raster och handledning.

För distriktsläkarna ser det något bättre ut. Nästan hälften av arbetstiden används för att träffa patienterna. En fjärdedel går åt till administration.

Allt fler sekreterare

Så går det när man rationaliserar bort läkarsekreterarna, kanske ni tänker nu. Men det är en missuppfattning. Sedan mitten av 1970-talet har antalet läkarsekreterare nästan åttafaldigats till knappt 15 000 personer. Den administrativa uppbackningen av läkarna har aldrig varit så stor som nu.

Det kan hända att svensk sjukvård är världsbäst. Vi lever länge och har låg spädbarnsdödlighet.

Problemet är att man inte riktigt vet. Att mäta kvalitet är ingen favoritsysselsättning i vården. Det finns ett 50-tal svenska kvalitetsregister, bland annat för olika cancerterapier. Men informationen lämnas inte ut. Jämförande internationell statistik finns inte heller.

Lena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM