- Jag sköt ner svenska planet

Sista intervjun med den ryske piloten

NYHETER

Försvaret bekräftar nu att vraket av den DC 3:a som sköts ner av Sovjet 1952 hittats i Östersjön.

Aftonbladet kan i dag publicera den enda längre intervju som gjorts med piloten som attackerade det svenska spionplanet.

Han kallade DC 3:an för "ett flygande skjul".

Besättningen bestod av tre män från flygvapnet och fem från Försvarets radioanstalt, FRA.

Stridspiloten Grigorij Osinskij har i möten med en svensk diplomat berättat hur nerskjutningen gick till.

Men bara en gång gav han en längre tidningsintervju, till den ukrainska lokaltidningen Zjytomyr. Artikeln publicerades 1991, några år innan han dog i Ukraina.

Såg planet framför sig

Osinskij beskriver i intervjun hur larmberedskap, nivå ett, rådde på flygflottiljen vid den lettiska staden Tukums den 13 juni 1952.

- Nivå ett betyder att man sitter i flygplanet och inväntar order att lyfta.

- Jag lyfte med planet när jag såg en grön signalraket. Jag fick information om höjden och kursen. Jag flög ensam och följde kursen 270, västerut.

- Jag kom fram till kusten på höjden 3 500 eller 4 000 meter. Då fick jag en ny kurs, 360 - och svängde norrut. Inom kort såg jag ett utländskt flygplan framför mig.

"Jag var mycket lugn"

- Jag rapporterade till stridsledningscentralen och fick order att skjuta ner planet. Men jag kunde inte. Mig-15 flyger med 800 kilometer i timmen och DC 3:an kunde flyga max 300 km/tim. På grund av den låga hastigheten kallade vi DC 3:orna för "flygande skjul".

Fick pris för attacken

- Första gången flög jag förbi flygplanet. Jag var mycket lugn när jag gjorde en högersväng, för jag visste mycket väl att DC 3:an inte kunde försvinna under den en och en halv minut jag behövde för att komma tillbaka.

- Jag nådde fram till flygplanet. Storleken på inkräktaren växte snabbt i mitt sikte. När jag förstod att jag inte skulle kunna missa lät jag kanonelden brisera. Du kan själv tänka dig - Mig-15 har tre kanoner, en 37-millimeters och två 23-millimeters.

- Jag drog i styrspaken och for förbi flygplanet i en vänstersväng.

Utlänningens vänstra motor stod i lågor. Jag rapporterade till kommandocentralen att "målet brinner".

- De gav mig order att återvända.

- Senare fick jag en orden, Röda stridsbaneret, för att jag hade skjutit ner rekognosceringsplanet, berättar Osinskij.

Joachim Kerpner

ARTIKELN HANDLAR OM