Väntan på asyl knäckte Anela, 8

Flickan som älskade att dansa ligger förstenad i soffan – i månad efter månad

Foto: hanna teleman
gav upp Så här har flyktingflickan Anela, 8, legat i flera månader. Hon slutade prata, äta och dricka – och hon tittar inte någon i ögonen, det har hon inte gjort på ett halvår. Nu bor Anela med sin mamma, pappa och 5-åriga syster på ett lägenhetshotell.
NYHETER

Här ligger ett vårdpaket.

Så här har Anela, 8, legat i sex månader.

Hon har gett upp.

Hon tittar inte någon i ögonen. Och kan nästan inte gå.

Anela är ett offer för svensk asylpolitik.

Anela är ett av många asylsökande flyktingbarn som förlorat hoppet.

Efter tre års väntan och sex avslag gav hon upp och hamnade på sjukhus.

När Anela kom till Sverige 1999 var hon en pigg och positiv fyraåring, trots sina svåra upplevelser i hemlandet Kazakstan.

Nu är Anela ett vårdpaket.

Hon har legat i samma ställning i flera månader. Förstenad i fosterställning. Hon håller sina små händer för ögonen hela tiden.

Drog sig undan

– Hon gömmer sig. Ingen får titta henne i ögonen, säger hennes 28-årige pappa.

Det var i höstas som Anela började må allt sämre. Hon blev aggressiv i skolan, drog sig undan och slutade leka.

Anela fick inte gå kvar i skolan. Hon placerades på ett utredningshem med sin familj och slöt sig allt mer.

Hon slutade prata, äta och dricka. Till sist blev hennes tillstånd livshotande.

I vintras blev hon akut inlagd på en barnpsykiatrisk klinik. Och där gömde hon sig under täcket, bara en liten hårslinga syntes på kudden.

Diagnos: reaktiv devitaliseringsdepression, som kännetecknas av passivitet, apati och regression. Tillståndet är en reaktion på vanmakt.

Matades med sond

I tre månader matades Anela via sond för att inte dö. Hon låg i samma pyjamas i två månader. Hon varken duschade eller borstade sina tänder. Fyra av Anelas kindtänder har nu ruttnat och är svarta.

I april fick familjen uppehållstillstånd av humanitära skäl. Det var Anelas allvarliga hälsotillstånd som låg till grund för beslutet.

– Jag sa: ”Nu ska du få gå i skolan, träffa kompisar ? allt ”. Vi pratar med henne varje dag, berättar pappan.

Och någonstans väcktes Anelas livskraft – lite. Hon började dricka, små klunkar med vatten. För en vecka sedan fick hon lämna sjukhuset.

Nu äter hon pyttelite. Ett halvt stekt ägg. Eller en halv hamburgare. Hon kan viska ett ”ja” eller ett ”nej”.

Hon har börjat gå till toaletten på egna ben, stödd av mamma eller pappa.

Men det är också enda gången som Anela lämnar sin plats i soffan.

Kan knappt gå

– Vi väntar ut henne, vi måste vara försiktiga, säger pappan.

En gång var 8-åriga Anela en frisk flicka. Som älskade att dansa. I dag kan hon nästan inte gå.

Peter Leander

[email protected]

Mary Mårtensson

n Fotnot: Anelas familj är uigurer, ett centralasiatiskt turkfolk, som kom som flyktingar på 1800-talet från Kina till forna Sovjet, där det finns cirka 215 000 i dag. Sex miljoner bor i Kina.

Hon såg sina föräldrar bli misshandlade

Läs också:

TIDIGARE ARTIKLAR:

I tre dagar har Aftonbladet granskat den sjuka flyktingpolitiken. En politik som gör friska barn till vårdpaket. Vi har också skildrat livet för de gömda flyktingbarnen, vars enda chans att få stanna är att bli riktigt sjuka. I dag berättar vi om 8-åriga Anela, som inte orkade med alla avslag. Resan till friheten slutade på sjukhuset – där läkarna matade henne med sond för att hon inte skulle dö. Nu är Anela långsamt på väg tillbaka till livet. Men hon är bara ett av alla asylsökande flyktingbarn som förlorar hoppet och kollapsar psykiskt.

Mary Mårtenson, Peter Leander