Ingos läkare: Boxningen kan ha spelat roll

NYHETER

Ingemar Johansson har en blandning av alzheimer och frontallobs demens. Nervcellerna i hans hjärna dör snabbare än normalt.

Boxningen kan ha framkallat sjukdomen.

- Vi kan inte utesluta att det har spelat roll, säger hans läkare Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik.

Foto: MAGNUS WENNMAN
Professor Lars-Olof Wahlund har varit Ingemar Johanssons läkare i flera år.

Lars-Olof Wahlund, professor vid Huddinge Universitetssjukhus, är en av landets främsta experter inom demensområdet.

Han är en av de läkare som under flera år har vårdat den forne boxningsstjärnan och behandlat honom med bromsmediciner.

- I Ingemars fall har det varit en normal sjukdomsutveckling, säger Lars-Olof Wahlund.

Dödar nervcellerna

Ingemar Johansson har en Alzheimerliknande demens. Äggviteämnena i hans hjärna bryts ner på ett onormalt sätt. Under nedbrytningen skapas ett gift i hjärnan som gör att nervcellerna dör snabbare än normalt.

- I de flesta fall vet vi inte alls orsakerna till det här. Det finns en del ärftliga former och boxning är en riskfaktor för den här typen av långsiktiga hjärnskador.

Före 60 års ålder är sjukdomen relativt ovanlig. Men med åldern ökar risken att drabbas. Över hälften av alla 90-åringar har Alzheimerliknande demens.

Det finns symtomlindrande mediciner. De kan bromsa upp sjukdomsförloppet och förhindra att patienten försämras i samma snabba takt.

Ingemar Johansson har under flera år behandlats med bromsmediciner.

Bromsat upp

- I Ingemars fall verkar de ha haft effekt och bromsat upp litegrann. Man kan kanske tjäna ett par, tre år, men man blir sällan bättre, säger Lars-Olof Wahlund.

Det bedrivs omfattande forskning på demens i framför allt USA och Europa. Sverige är ett av de länder som nått längst.

Men ännu har ingen löst sjukdomens gåta.

- Man jobbar mycket på att få fram läkemedel som ingriper mycket tidigare i sjukdomsförloppet. Försök med sådana mediciner kommer att starta i år eller nästa år och några av studierna kommer ske i Sverige. Men det kan dröja upp till tio år innan man har ett läkemedel i handen.

Fatima Johansson