Dagens namn: Sibylla
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

Ja eller nej

Aftonbladet har granskat de båda sidornas främsta argument

    Överdrifter, önsketänkande och rena påhitt.

Aftonbladet har granskat ja-sidans och nej-sidans främsta argument.

    I dag är det en månad kvar till folkomröstningen om euron.

Joachim Kerpner

Ja-sidans argument

HANINGE CENTRUM KL 14.00 Ja-sidan har eurocafé i ett köpcentrum i Haninge utanför Stockholm dit allmänheten i går var välkommen in att diskutera EMU-frågan. Här syns Carl Grufman argumenterar för ett införande av euro med en besökare.   HANINGE CENTRUM KL 14.00 Ja-sidan har eurocafé i ett köpcentrum i Haninge utanför Stockholm dit allmänheten i går var välkommen in att diskutera EMU-frågan. Här syns Carl Grufman argumenterar för ett införande av euro med en besökare. Foto: MATS STRAND

1. Euron ökar handeln mellan medlemsländerna, ger snabbare tillväxt, nya jobb och därmed högre välstånd.

Fakta: Olika ekonomi-professorer har beräknat att EMU:s effekt på Sveriges handel blir en ökning på tio procent eller mer. I euro-området har tillväxten sjunkit år för år efter EMU:s start 1999. Då var den 2,8 procent, förra året bara 0,8 procent. Under samma period sjönk arbetslösheten från 9,3 till 8,3 procent.

2. Sverige ska ta ansvar för den internationella utvecklingen via EU. Det blir svårare om vi står utanför EMU.

Fakta: Omöjligt att veta. Men ja-sidans ministrar brukar berätta vilket inflytande de har i EU-samarbetet - trots att vi inte är med i EMU fullt ut. Men sen lägger de till att det delvis beror på att euro-länderna utgår från att vi ska med i EMU. Utanför minskar Sveriges inflytande.

4. EU är ett fredsprojekt. EMU är en bärande del av samarbetet.

Fakta: Svårt att belägga. Men Elfenbenskusten, som har sin valuta direkt knuten till euron sedan EMU-starten 1999, har inte kunnat stoppa det inbördeskrig som pågår i landet.

5. Regeringens och riksdagens möjlighet att sänka skatter och spara ihop en buffert under goda år är ett lika effektivt ekonomiskt vapen som Riksbankens ränta.

Fakta: Göran Persson har i samarbete med LO och den borgerliga ja-kampanjen presenterat olika möjliga skatte- och buffertalternativ.

Det handlar bland annat om att riksdagen snabbare ska kunna besluta om förändringar av moms, arbetsgivaravgift och inkomstskatt. Om det är lika effektivt som räntevapnet återstår att se.

6. Euron ger lägre priser.

Fakta: Valutabytet ledde tvärtom till att priserna gick upp. Men bara med 0,2 procent. Om priserna sjunker på sikt till följd av ökad konkurrens går inte att veta.

7. Det blir billigare att bo eftersom räntorna sänks om vi går med i EMU.

Fakta: Riksbankens reporänta styr de rörliga bolånen. Den är 0,75 procent högre än Europeiska centralbankens. Även den långa räntan, som styr de bundna lånen, är högre i Sverige. Men i slutet av 2000 låg Riksbankens ränta en procentenhet under ECB:s. För närvarande är dock sannolikheten stor att räntan sjunker vid ett ja.

8. Euron ger ökad stabilitet, kronan är mer utsatt för valutaspekulationer.

Fakta: Sverige är ett litet land, och valutaspekulanter tycker att det är mer riskabelt att placera pengar i kronan. Euron däremot är världens näst största valuta. Sverige har dock inte råkat ut för någon valutachock sedan vi gick över till flytande växelkurs efter turbulensen 1992.

10. Det är praktiskt och bekvämt att slippa växla valuta.

Fakta: Enda ja-argumentet som nej-sidan håller med om. 3. Sverige har sanerat statsfinanserna, har en låg ränta och låg arbetslöshet. Dessutom fungerar euron bra. Därför bör vi gå med nu.

Fakta: Ett argument som lika gärna kan användas av nej-sidan, med slutklämmen att "vi klarar oss själva, kronan fungerar bättre än euron". 9. Om vi väntar och ser dröjer det många år, kanske 10-15 år, innan vi kan gå över till euron.

Fakta: Hur lång tid det tar avgörs av opinionsläget och politikernas mod. Danmark röstade nej 1992 och 2000. Nu är 60 procent av väljarna för EMU, och statsministern har öppnat för en ny folkomröstning om Sverige röstar ja. Om vi röstar ja nu kan euron införas i Sverige tidigast 2006.

Nej-sidans argument

RIKSDAGSHUSET KL 12.30 Nej-röstaren Lotta Nilsson Hedström (mp) deltar i ett seminarium som arrangerades av Centerkvinnorna och nätverket Europa ja - euro nej. Det handlade om kvinnorna och EMU.   RIKSDAGSHUSET KL 12.30 Nej-röstaren Lotta Nilsson Hedström (mp) deltar i ett seminarium som arrangerades av Centerkvinnorna och nätverket Europa ja - euro nej. Det handlade om kvinnorna och EMU. Foto: MATS STRAND

1. Ett ja är för evigt, ett nej kan man ändra. Därför bör vi vänta och se.

Fakta: Inget är för evigt. Skandinaviska myntunionen, som Sverige var med i, upplöstes efter 41 år 1914. EU har inte heller några maktmedel för att förhindra ett utträde.

2. Om räntan sätts i Frankfurt är risken

stor att Sverige får fel ränta och drabbas ekonomiskt - titta bara på Tyskland.

Fakta: Europeiska centralbanken, ECB, bestämmer räntan för hela euro-området. Enstaka länder vars ekonomiska läge skiljer sig kraftigt från snittet kan inte välja en annan ränta. För att få fart på den krisdrabbade tyska ekonomin skulle Bundesbank sannolikt ha valt att sänka räntan mer än ECB gjort.

3. Euron gör att priserna stiger för konsumenterna.

Fakta: Den sammantagna prisuppgången i euro-länderna beräknades till 0,2 procent, enligt EU:s statistikorgan - en vara för 100 kronor kostade alltså 20 öre mer efter övergången till euro. Men konsumentorganisationer i Europa hävdar att vanliga hushåll drabbats kraftigt, eftersom prisökningarna på vardagsvaror varit större, i Italien uppemot 40 procent. Samtidigt har sällanköpsvaror ofta gått ner i pris, till exempel vitvaror.

 

5. EMU är första steget mot en federal superstat där Sverige förlorar makten över skattepolitiken.

Fakta: Omöjligt att veta. Men ett tungt vägande skäl mot den teorin är att EU-staterna ofta sätter sina egna intressen främst. Exempelvis drev Frankrike igenom EMU-projektet för att hindra Tyskland från att bli alltför dominerande i Europa efter återföreningen med DDR. Å andra sidan är EU på väg att bli mer centraliserat, bland annat är post som permanent president i EU:s ministerråd på väg att inrättas.

6. Sverige har klarat sig bättre än EU-snittet med en flytande kronkurs.

Fakta: Det behöver inte vara den flytande kronkursen som gjort att den ekonomiska utvecklingen är bättre i Sverige än i euro-området 2002. Viktigare är sannolikt saneringen av den svenska ekonomin under 1990-talet.

7. Euron kan tvinga fram kraftigt höjd arbetslöshet och nedskärningar i välfärden.

Fakta: Euron kan leda till nerskärningar. Tysklands förbundskansler Gerhard Schröder motiverar för närvarande nedskärningar i välfärden med att euron har skärpt konkurrensen. När det gäller arbetslösheten är den högre i sju och lägre i fyra euroländer än i Sverige.

9. Många ekonomer är tveksamma till EMU.

Fakta: Var femte ekonom säger nej till EMU, enligt opinionsundersökningar. Samtidigt är 61 procent av ekonomiprofessorerna, 70 procent av småföretagarna och 83 procent av börs-vd:arna för EMU.

10. Utan egen styrränta kan vi inte parera en lågkonjunktur.

Fakta: När Sverige förlorar ett vapen i den ekonomiska arsenalen måste de övriga, exempelvis skatter, användas listigare och mer effektivt. 4. EMU är odemokratiskt och minskar vårt inflytande.

Fakta: Både Riksbanken och Europeiska centralbanken är fristående, för att inte politikerna ska kunna lägga sig i deras beslut. Men om vi inför euron kommer den svenske riksbankschefen bara att få rösta vid vartannat möte i ECB-rådet. Å andra sidan blir finansminister Bosse Ringholm ledamot av finansministrarnas eurogrupp som fattar beslut om valutaunionen, Eurogruppen. 8. Kvinnorna drabbas hårdast om vi hamnar i en ekonomisk kris med euron.

Fakta: Ensamstående kvinnor med barn och invandrare drabbades hårdast av 1990-talets kris i Sverige. Men det är en öppen fråga om frånvaron av en flytande kronkurs minskar chanserna att ta sig ur en ny kris.

SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet