Ragnar Hagelin slåss för resning

Dottern försvann under diktaturen i Argentina

NYHETER

Dagmar Hagelin greps av militären i Argentina 1977, bara 17 år gammal. Efter det är hon spårlöst försvunnen.

Nu kräver hennes far, Ragnar Hagelin, att fallet med Dagmars försvinnande tas upp igen.

Dagmar Hagelin greps 1977 i Argentina och försvann spårlöst.

Enligt argentiska tidningar kommer högsta domstolen i Argentina att ta upp fallet med den försvunna svenskan Dagmar Hagelin igen.

Argentiska tidningar skriver att Dagmar Hagelins far, Ragnar Hagelin, vill att man åter igen utreder hur hans dotter fördes bort av militären Alfredo Astiz och sedan aldrig återfanns.

Enligt uppgift ska Dagmar Hagelin ha skjutits i ryggen av Astíz när hon skulle besöka en kompis.

Den åttonde september beslutar domstolen om de ska ta upp fallet igen. Uppgifterna kommer från talesmän för domstolen.

Fallet tidigare preskriberat

Enligt TT är högsta domstolen beredd att upphäva en tidigare dom som har förklarat fallet preskriberat.

– Högsta domstolens ordförande berättade på en presskonferens i går att de nu ska analysera Dagmars fall och att det tas beslut om någon vecka, säger Ragnar Hagelin till TT.

– Jag tror att det blir positivt eftersom det hänt mycket i Argentina på sista tiden när det gäller mänskliga rättigheter.

"Dödsängeln" gripen

Alfredo Astíz, även känd som "den blonde dödsängeln", tros ligga bakom Dagmar Hagelins försvinnande. Ast´z avskedades ur den argentinska flottan 1998. I juli i år greps han i Argentina. Han har både gripits och häktats flera gånger tidigare.

Astíz är misstänkt för att ha dödat flera utländska medborgare, bland annat två franska nunnor och tre italienare.

Argentinas president, Nestor Kirchner, håller på med en storstädning av rättssystemet. Det kan få till följd att argentiska medborgare kan utelämnas till andra länder för brott mot dess medborgare. Sverige har tidigare meddelat att man inte kommer att begära Astíz utlämnad.

Tidigare fanns en amnesti i Argentina som skyddade militärer som begick övergrepp mot civila under diktaturen 1976-83.

Tidigare artiklar

Malin Ekmark