Politiker – gör något

NYHETER

Varningsklockorna har ringt länge. Psykvården är underdimensionerad, överutnyttjad, fungerar inte.

Men det politiska systemet har inte reagerat. I riksdagen får frågan inte ens debatteras.

I förra veckan föreslog kristdemokraterna att riksdagen skulle arrangera en aktuell debatt om psykvården. Talmannens svar blev nej.

I går upprepade partiet sin begäran. Talmannens svar kommer nästa vecka. Det kan inte bli nej en gång till.

Krävs bara en kort promenad

Att psykvården inte fungerar behöver man nämligen bara ta en kortare promenad i Stockholms innerstad för att inse.

Det gör riksdagsledamöterna uppenbarligen ganska sällan.

Det krävdes ett ministermord, en galen man med järnrör i Åkeshov, en man med kniv i Arvika, en man med skenande bil i Gamla stan och en med samurajsvärd i en trappuppgång i Stockholms city för att det politiska systemet till sist skulle reagera.

Täpper till de värsta bristerna

Socialminister Lars Engqvist har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en rapport. Inom en månad tillsätter han en samordningsman som under tre år löpande ska lämna förslag som täpper till de värsta bristerna i psykvården.

Inte särskilt mycket.

Inte särskilt snabbt.

Men i alla fall något mer än total tystnad och passivitet.

Redan före vansinnesdåden ringde varningsklockorna. Länge och ljudligt. Men uppenbarligen inte tillräckligt länge och högt för att nå riksdagshuset och regeringskansliet.

Krisen för psykvården handlar om tre saker. Allt fler sjuka. Allt mindre resurser. Och en misslyckad psykiatrireform där ansvaret gjordes otydligt.

l Mellan 1999 och 2001 blev de som är sjukskrivna för psykiska besvär dubbelt så många, 68 000 personer.

l I Stockholms län är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till att man är sjukskriven.

l Det främsta skälet till att en person yngre än 35 år är sjukskriven är psykisk. 37 procent av de sjukskrivna i den åldersgruppen har psykiska diagnoser.

För nio år sedan genomfördes den senaste psykiatrireformen. Kommunerna fick ansvar för dem som var medicinskt färdigbehandlade och för dem som lider av ”psykiska funktionshinder”.

Lägger ner

Förutsättningen för att det skulle fungera var att landstingen och kommunerna samarbetade. Det har de inte gjort. Ansvaret för de psykiskt sjuka har trillat mellan stolarna.

Men dessutom har resurserna skurits ner. Så sent som tisdags beslutade landets största landsting, Stockholms läns, att lägga ner två psykavdelningar och ersätta dem med två mobila team och åtta sängplatser.

På riksnivå ser siffrorna ut så här: 1981 fanns det nära 26 000 vårdplatser på landstingens psykavdelningar. Tjugo år senare var de en femtedel så många – 5 212.

Förra året gick kommunerna och landstingen med ett sammanlagt underskott på sju miljarder. Trots omfattande skattehöjningar ser det inte särskilt mycket ljusare ut i dag. Det finns helt enkelt inte pengar att göra de satsningar som skulle behövas för de psykiskt sjuka.

Recept för psykvården

Sven Levander, professor i rättspsykiatri, anser sig ha receptet för att få den havererade psykvården på fötter:

En huvudman, inte delat ansvar mellan kommuner och landsting.

Mer statliga pengar.

2 000 nya vårdplatser

Det kan inte vara omöjligt att uppnå. Om riksdag och regering skulle vilja.

Läs också:

Lena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM