"Hon låg mitt i blodbadet"

Mördade Sabinas föräldrar: Engqvists uttalande är ett hån

NYHETER

ARVIKA

Femåriga Sabina mördades av en psyksjuk 23-åring när hon lekte på dagis.

Kvar finns föräldrarna Jeanette Eriksson och Anders Moquist med sin sorg och sina frågor.

En av dem går till socialminister Lars Engquist:

- Hur kan du vilja utreda om det saknas pengar och vårdplatser? Hur kan en minister undra något som vanligt folk insett för länge sedan?

SABINA TITTAR PÅ OSS Först nu har Jeanette Eriksson och Anders Moqvist börjat förstå att deras Sabina är död. - Lillebror Isak brukar peka mot stjärnorna och säga att Sabina tittar på oss. Det är han som håller oss uppe, säger de.

Den 11 september förlorade Sverige en utrikesminister.

Samma dag berövades Anders Moquist och Jeanette Eriksson en dotter. Femåriga Sabina knivhöggs till döds på sitt dagis. Den 23-årige gärningsmannen vårdades på en öppen psykavdelning på sjukhuset i Arvika och var av allt att döma inspirerad av mordet på Anna Lindh när han gick de 500 meterna till Gategårdens dagis.

Det är snart tre veckor sedan.

Först nu har Anders Moquist, 42, och Jeanette Eriksson, 37, börjat greppa det outhärdliga: Sabina kommer aldrig hem igen.

- Första veckorna hade vi så mycket att ta itu med, vi hann inte riktigt förstå vad som hade hänt. Det kändes som om Sabina bara var och lekte hos en kompis och att hon snart skulle komma tillbaka. Men efter begravningen har det sjunkit in att hon är borta, smärtan har ersatts av tomhet. De senaste dagarna har varit för jävliga, säger Jeanette Eriksson.

"Sabina är sönderskuren"

Med skör röst berättar hon om förmiddagen den 11 september. Hon var hemma i villan tillsammans med sin mamma när telefonen ringde. Några minuter senare var hon på dagiset som ligger bara ett stenkast bort.

- Jag kom dit strax före ambulansen. Sabina låg mitt i blodbadet. Förmodligen var hon död redan då.

Ungefär samtidigt fick Anders Moquist ett telefonsamtal till jobbet. Det var Jeanettes mamma:

- Släng dig på cykeln. Det har hänt något fruktansvärt. Sabina är sönderskuren. Hon är nog död.

När Anders Moquist kom fram till Gategården var varken Sabina eller ambulansen kvar. Han fortsatte till akuten där Jeanette väntade.

- Jag såg på folks miner att det var illavarslande. En stund senare förklarade en läkare att allt var över.

Efter mordet såg Anders Moquist en tv-intervju med socialminister Lars Engqvist.

- Han sa att den svenska psykvården skulle utredas. Att han ville veta om det är brist på pengar och vårdplatser. Jag trodde inte mina öron.

Anders Moquist anser att ministerns uttalande är ett hån.

- Har Lars Engqvist alla hästarna hemma? Jag blir mörkrädd när jag hör en förtroendevald undra saker som vanligt folk har insett för länge sedan.

23-åringen som dödade Sabina tvångsvårdades så sent som i våras och bedömdes som så farlig att han bevakades av väktare. Men tvångsvården upphörde och bara några dagar före mordet flyttades han från en sluten till öppen psykavdelning på Arvika sjukhus.

Läkaren hade jobbat en vecka

Beslutet fattades av en inhyrd stafettläkare som bara arbetat på sjukhuset i en vecka. Dessutom ska sjukhuset inte ha haft tillgång till 23-åringens alla journaler.

- Vi vet ingenting, som alla andra kan vi bara gå på det som framkommer i media. Men vi vill verkligen veta vad som gick snett och varför. Det ger oss inte Sabina tillbaka, men det kanske förhindrar att någon annan måste hamna i samma situation som vi.

Anders och Jeanette fingrar på ett fotografi av sin dotter. Väger varje ord på guldvåg.

- Huset är inte stort, men när väggarna kommer emot en måste man ut. Det är inte lätt av leva ensam med alla minnen.

- Vi har fått ett otroligt stöd av alla, alltifrån dagispersonal och läkare till vanligt folk som kommit fram på stan och givit oss en kram.

Redan dagen efter mordet gick Anders och Jeanette till dagiset. De sökte stöd - och svar på sina frågor.

- Det hade varit matdags och alla barn som var ute på gården var på väg in. Men Sabina stod sist i kön, berättar Jeanette.

- Tänk om gärningsmannen bara hade kommit en halv minut senare. Då hade Sabina kanske varit i livet i dag.

Anders Moquist tar en paus, letar efter de rätta orden.

- Jag är rädd att hennes mördare inte kommer att dömas lika hårt, att en femårig flicka inte är värd lika mycket som en utrikesminister.

- Det är samma gärning. Två sannolikt psyksjuka människor som knivmördar. Men jag är rädd att "vår" mördare kommer att släppas ut mycket snabbare än Anna Lindhs. Hoppas att jag har fel, men så känns det.

I Sabinas rum är allting orört sedan mordet. På ovanvåningen ligger lillebror Isak, 3, och sover.

- Det är han som håller oss uppe. Utan honom så vete katten om vi hade klarat det här. På kvällarna när vi är ute brukar han peka mot stjärnorna och säga att Sabina tittar på oss.

Detta har hänt

Aftonbladet i går:

Hans Österman