”Jag behåller fyra flickor anställda för att ha några som daltar med mig”

1 av 7
Hugh Grant i bioaktuella ”Love actually”.
NYHETER

I bioaktuella ”Love actually” spelar Hugh Grant Storbritanniens premiärminister. En ungkarl som blir förälskad i flickan som serverar te på premiärministerns adress 10 Downing street.

En yngre modern ledare, som Tony Blair.

– Min rollfigur är inte byggd på Tony Blair eller någon politiker, säger Hugh Grant. Men en sak jag noterade var att de aldrig bär något. Andra tar deras saker. Så de har samma syndrom som en skådespelare på scen: De vet inte vad de ska göra med sina händer. Det blir mycket knäppa knappar och justera manschetter och sånt.

Har du varit på 10 Downing street?

– Ja, jag var där på ett cocktailparty 1994 hos John Major. Han höll ett väldigt roligt tal och jag hade druckit alldeles för mycket så jag gick fram till honom efteråt och sa ”du är ju riktigt rolig, men du ser så tråkig ut i tv” och han blev rätt arg.

I filmen gör USA:s president statsbesök. Han spelas av Billy Bob Thornton, som Hugh Grant utsatte för ett practical joke. På 10 Downing street finns porträtt av alla tidigare premiärministrar.

– Billy Bob Thornton, som är en väldigt underlig man, har massvis med fobier och av något skäl är han livrädd för Benjamin Disraeli, säger Hugh Grant. Billy Bob har skräck för ansiktshår. Så inför en av hans viktigaste scener tog jag ner tavlan av Benjamin Disraeli och smög in den framför Billy Bob Thornton. Han blev riktigt rädd.

”Love actually” är regisserad och skriven av Richard Curtis, som också skrev manus till ”Fyra bröllop och en begravning”, ”Notting Hill” och delar av ”Bridget Jones dagbok”.

– ”Fyra bröllop” var fantastisk för min karriär, säger Hugh Grant. Men den rollfiguren är för trevlig. Det är roligare att vara elak. Skurk är kul att spela och tjejer gillar mig mer.

Det största skådespeleriet är nog att Hugh Grant låtsas att han inte bryr sig. Att han är en lättsinnig slarver som leker sig genom livet och bara går in och spelar sig själv i rollerna.

Richard Curtis berättar hur mycket arbete Hugh Grant lägger ner. Hur många fyndiga repliker som Grant själv hittat på.

Bland alla Grants framgångsrika huvudroller är det lätt att glömma bort att han också är mycket bra i biroller i ”Förnuft och känsla” och ”Återstoden av dagen”.

Och ibland råkar han prata allvar, som när han hyllar Lukas Moodysson och försöker få Richard Curtis att se polacken Kieslowskis filmer som Hugh Grant älskar.

När någon frågar om han vill satsa på mer seriöst skådespeleri svarar Hugh Grant först något klatschigt om att han aldrig skulle klara det.

Men när jag säger kom igen, humor är väl minst lika svårt och seriöst, svarar han:

– Komedi är definitivt svårare, i synnerhet på bio. I närbild syns det tydligt om man ”skådespelar”. Man måste vara fenomenalt trovärdig och äkta, samtidigt som man ska ha koll på skämten med en annan bit av hjärnan.

Så vem är då den riktige Hugh Grant?

– Privat är jag som en korsning av Daniel i ”Bridget Jones dagbok” och Will i ”Om en pojke”, säger Hugh Grant.

Och ler sitt mest charmigt djävulska leende.

Tro honom inte.

Nedslag i karriären

ARTIKELN HANDLAR OM