Fuskare - det är vi allihopa

Svenska folkets vardagsfifflande kostar miljarder

NYHETER

Skandalerna har duggat tätt under 2003. Skandiadirektörer, Systembolagschefer, ÖB och Gudrun Schyman är några som avslöjats.

Men tro inte att det bara är maktens män och kvinnor som fifflar. Vardagsfusket bland vanliga svenskar breder ut sig.

Aftonbladet har kartlagt de små skolkarna, fuskarna och fifflarna - och fuskjägarna som är oss hack i häl.

Vardagsfusk för

102 miljarder.

Så slår svenskarna tillbaka efter skandalerna i näringslivet.

- Härskarklassen har bara sig själva att skylla, säger psykoterapeuten Mats Mogren.

Siffrorna är bländande.

Varje år försvinner miljarder genom svenskarnas vardagsfuskande.

Någon smyger ner en kiwi i potatispåsen i butiken, en annan tycker att den glassiga semestern i Plaza del sol är ett givet avdrag i deklarationen.

Enorma belopp går förlorade för staten och näringslivet - men psykoterapeuten Mats Mogren vet vad han tycker:

Skyll er själva.

- Människor påverkas något oerhört av skandalerna som varit i samhällstoppen. Så härskarklassen har bara sig själva att skylla. Det är de själva som sätter normen. Det skapar en situation där folk tycker att de måste roffa åt sig, säger Mats Mogren, som arbetar vid Göteborgs Psykoterapiinstitut.

Började på 80-talet

Skandalerna i näringslivet och staten har avlöst varandra på löpande band.

Och Skandiahärvor och mutaffärer har pepprat djupa hål i svenskarnas moralkänsla.

- Varför ska jag betala?, tänker folk. Vem är det som tar pengarna? Och vad gör de med dem?

Enligt Mogren var det på 1980-talet som girigheten kom smygande.

- Innan dess hade solidariteten hyllats. Sedan kom nyliberalismen och de amerikanska förebilderna. Då blev det de som hade pengar som började kallas för vinnare.

- Sverige delades upp i vinnare och förlorare, fattiga och rika. Tidigare hade girighet varit en dödssynd, nu började det ses som en mänsklig möjlighet. Det var ett framgångssätt att vara girig.

Mats Mogren pratar om en tid då folk skrattade åt statsministerns futtiga lön.

- Men det var ett tecken på ett bra samhälle. Där ledarna lever på folkets villkor.

Fusk eller brott?

Gränsen mellan fusk och brott är svår att avgöra, gråzonen kallas i lagboken för bedrägligt beteende. Det kan gälla ålderslögner på bussen eller tjuvtittare på biografer.

Eller mästerfuskaren i Landskrona som brände chipsen i ugnen, skickade tillbaka till tillverkaren - och fick en hel chipslåda som ursäkt.

10 i topp - Bidragen vi fuskar med

10 i topp - Värsta fifflet till vardags

Claes Petersson

ARTIKELN HANDLAR OM