Dagens namn: Antonia, Toini
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

Från oss alla till er alla...

Här är den fantastiska historien om Walt Disney

    Han skapade Musse Pigg och Kalle Anka.

    Han blev den tecknade filmens fader med "Snövit och de sju dvärgarna".

    Han är inte bara ett begrepp i Sverige på julafton utan har också skapat en helt egen värld med serier, filmer och nöjesfält - Disneyworld.

    Aftonbladets Magnus Sundholm berättar under två dagar historien om den gåtfulle Walt Disney.

HOLLYWOOD. Snövit, Kalle Anka, Musse Pigg, Lady & Lufsen.

Från oss alla till er alla.

Walt Disney har med sina figurer glatt en hel värld i mer än ett halvt sekel.

Men vem var han?

Här är berättelsen om den föräldralöse pojken som ofta fick stryk av sin styvfar.

Walt vid invigningen av Disneyland 1955.   Walt vid invigningen av Disneyland 1955. Foto: AP

Walt Elias Disney skapade några av våra mest älskade figurer och ett imperium som i dag sträcker sig över stora delar av världen.

Bara i Sverige bänkar sig på julafton flera miljoner för att se de tecknade filmerna som föddes under Farbror Walts era.

Medan mycket är känt om de legendariska tv-favoriterna är Walts historia fortfarande höljd i dunkel.

Att döma av Marc Eliot, som 1993 utkom med biografin "Walt Disney: Hollywoods mörke prins", har det sin givna förklaring.

Han hävdar att Farbror Walt var alkoholist, impotent och gniden.

Legendaren ska inte bara ha vägrat sina talangfulla tecknare en anständig lön, han krävde också att de skulle ta pololektioner medan han tog åt sig äran för deras skapande.

Mimmi och Musse gick till sängs

På en av hans födelsedagar slog de tillbaka.

De gav honom en specialtecknad film av Musse och Mimmi Pigg. Hade den visats offentligt hade den fått USA att sätta i halsen.

I filmen går Mimmi till slut med på Musses sexuella inviter, och de sätter i gång att göra små möss.

Farbror Walt såg filmen, applåderade, hyllade sina smarta anställda och frågade vilka i den skickliga gruppen som var ansvariga för ett så utmärkt arbete.

Flera händer for i luften.

- Ni är avskedade! röt deras chef.

Walt Disneys släktingar har kallat uppgifterna ren och skär lögn.

- Boken representerar rena karaktärsmordet på en man som bringade glädje till hela världen, sa Walts dotter Diana Disney Miller.

Men Eliot har inte backat:

- Det är inte alltid en familjemedlem är bäst på att bedöma en annan familjemedlem.

Parterna kan inte ens enas om när legendaren kom till världen.

Officiellt föddes Walt Elias Disney i Chicago den 5 december 1901.

Men Eliot skriver att legendarens rötter går tillbaka till Mojacar, en spansk by år 1890. Där ska tvätterskan Isabelle Zamora ha nedkommit med Walt efter att ha haft en kärleksaffär med en spansk överklassman och adopterat bort honom när hon utvandrade till USA.

Teorin stöttas av Christopher Jones - son till en av Farbror Walts presstalesmän.

Trots att Walt Disney kan ha sett sitt ursprung som en av hans livs stora tragedier tror Eliot att det bäddade för framgången.

Gång på gång skapade Farbror Walt föräldralösa hjältar och hjältinnor.

En av dem dyker upp på julafton - det övergivna styvbarnet i "Snövit".

En annan är trädockan som drömmer om att bli Gepettos riktiga son i "Pinocchio".

Listan kan göras längre: Dumbo, Bambi, Askungen - alla är de övergivna barn på jakt efter sina verkliga föräldrar.

- Samma tanke rev och slet i Walt under hela hans uppväxt, säger Eliot.

Den blivande mogulens enastående karriär inleddes på en gård utanför Kansas City, Missouri, när han var sju. Då sålde han sin första teckning, en avbild av grannens häst.

Men uppväxten var långt ifrån lycklig. Roten till problemen låg i hans relation till mannen som kallades hans pappa, Elias.

Flydde in i det militära

Pojken var skräckslagen att han skulle växa upp och bli lika betydelselös som den hycklande mannen.

Walts pappa älskade rökiga barer, whisky, prostituerade och spel. Ändå predikade han kristendom och moral för sina fem barn. Om de inte lydde lät han dem smaka bältet.

Fyllda 14 började unge Walt studera på Kansas City Art Institute i Missouri. Men första världskriget vände upp och ner på tillvaron.

När han var 16 tog han värning för att komma undan sin familj. Han skickades till Frankrike där han tjänstgjorde som ambulansförare bland sårade amerikanska soldater.

Han släppte dock aldrig sitt intresse.

Sin första tecknade film, "Rödluvan", gjorde han efter kriget som anställd i Kansas City Film Ad Company 1920.

Men pengarna uteblev och ett tag bodde han i arbetsstudion där han levde på kalla burkbönor. Det var inte förrän han gav sig av till Hollywood och grundade Disney Brothers Studio med storebror Roy som han kom på fötter.

Walt tecknade medan Roy skötte affärerna.

Första figuren stals

De drabbades av en svår motgång när Walts tecknade "Kaninen Rabbit" stals av en konkurrent.

Händelsen bidrog till Farbror Walts kända krav på full kontroll.

Det bidrog också till framgången.

I kölvattnet av bakslaget skapade han musen Mortimer.

- Jag är ledsen. Men du kan inte kalla honom Mortimer, sa hans hustru Lillan Disney när hon och hennes make åkte tåg från New York till Los Angeles.

- Varför inte? Jag brukade ha en mus i min studio i Kansas City. Jag kallade honom Mortimer.

- Nej. Mortimer Pigg är inte tillräckligt slagkraftigt. Ändra det till Musse.

Med ens var en legend född. Den kaxige men problemlösande musen kom att bli en amerikansk symbol under depressionen.

1928 debuterade Musse och Mimmi Pigg i sin första tecknade serie med sång och musik: "Steamboat Willie".

Fyra år senare gav den Farbror Walt en Oscar.

Walt tog åt sig hela äran

Framgången var dock inte helt hans egen. Tecknaren Ub Iwerks, en av Walts kompisar från Missouri, hade varit med och skapat Musse, men Farbror Walt tog åt sig all äran.

- Det var nog inte bara hans enorma ego som talade. Han försökte troligtvis undvika varje form av tvivel om vem som var förälder till figuren, säger Eliot.

Om slutet på 1920-talet bäddade för Disneys genombrott kom 30-talet att bli Farbror Walts storhetstid.

Inom loppet av sex år gjorde Pluto debut, följd av Janne Långben (som först kallades Dippy Dawg) och Kalle Anka.

Framgången förvandlade Farbror Walt till Hollywoods nye underbarn i en era då filmindustrin sökte moral efter år av sex- och drogskandaler.

Plötsligt ville alla synas kring den "rene Walt", kedjerökaren som aldrig visade upp sin last offentligt, vars tecknade serier drog in mer pengar än Charlie Chaplins filmer.

Disney var med ens en jättekoncern.

Farbror Walt gifte sig och fick två barn, Diane och Sharon (den sistnämnda adopterades). Hustrun Lillian Bounds var en av hans första anställda.

Deras förlovning och efterföljande bröllop var knappast någon stilstudie i romantik. Han betalade Lillian Bounds 15 dollar i veckan och körde henne hem från jobbet varje kväll.

Själv tog han ut 35 dollar i veckan. Men han ska ha halkat efter i löneutbetalningarna och gifte sig med henne för att slippa betala ifatt.

Bröllopet arrangerades hemma hos hennes bror i Lewington, Idaho, i juli 1925.

Det berättades att Walts frieri varit originellt.

- Jag har 75 dollar. Ska jag köpa en ny bil eller en vigselring? sa han.

Bröllopsnatten blev ungefär lika romantisk. Den tillbringades på ett tåg där Walt drabbades av akut tandvärk.

Hustrun tvingades sova på soffa

De efterföljande åren blev inte mycket bättre. Dränkt i arbete brukade Farbror Walt ta med sin hustru ut på middag och sedan stanna till på jobbet på vägen hem. Medan hon sov på soffan kunde han arbeta fram till tre på natten.

Ibland kunde han ignorera henne dagar i sträck. Han låste då in sig på sitt arbetsrum och kunde - om han var deprimerad - gråta timme efter timme.

Han kritiserade hennes kläder och de sov i var sitt sovrum.

Till slut gjorde han ändå oftast som hon ville. Bland annat gick han med på att underkasta sig fertilitetstester.

När Lillian 1933 blev gravid med deras dotter Diane rökte och drack han ännu mer än normalt.

Sanningen var att mannen vars arbete älskas av barn över hela världen var onaturligt rädd för att bli pappa.

Magnus Sundholm
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet