The Darkness gör rock med glimten i ögat

I morgon drabbar britterna Arenan

NYHETER

Sångarens tidigaste minne är att han lapar upp sin egen urin från pottan.

Texterna handlar bland annat om flatlöss och badminton.

I morgon drabbar rocksensationen The Darkness Stockholm.

Foto: WARNER
HAR SÅLT 800 000 I HEMLANDET Vare sig man tar The Darkness på blodigaste allvar eller avfärdar dem som ett skämt går det inte att sticka under stol med deras monumentala framgångar. I morgon begår de svensk scendebut.

Det var väl bara en tidsfråga. Rock- och popmusikens evolution och utveckling går sällan framåt. Den går i repris.

Och nu är det dags att omfamna allt som Spinal Tap drev med igen. Nu är bara bröstkorgar, stora väggar med Marshall-förstärkare och kastrerad falsettsång "på". Det har bland annat 800 000 britter bestämt.

Skämt eller allvar?

Så många har nämligen köpt ett alldeles eget exemplar av debutskivan "Permission to land" med The Darkness - en brittisk glamblandning av Queen och Mötley Crüe och Kiss. Gruppen påstår själva att Thunder varit en betydelsefull influens.

Snacket om The Darkness brukar annars mest handla om om de är på allvar eller inte. Svaret är enkelt: titta på hur basisten Frankie Poullain ser ut och lyssna på hur sångaren Justin Hawkins stoppar ner sina testiklar i ett skruvstäd och vrider om spaken ordentligt i varenda låt - det är bara rock, och vissa råkar gilla det.

Säga vad man vill. I låtar och hits som "I believe in a thing called love" och "Get your hands off my woman" verkar The Darkness i alla fall ha betydligt roligare än Nirvana.

Basisten gillar Borg

Bandets mustasch, det vill säga Frankie Poullain, är dessutom ett stort fan av tennis och Björn Borg. I rockmagasinet Q säger Poullain exempelvis att han tycker att Borg är väldigt exotisk ("så unik och vacker").

Om Franke var gay skulle han tydligen falla stenhårt för Sveriges största tennisexport genom tiderna.

Plats och tid: Arenan, Fryshuset, lördag 14 februari, kl 20.00.

Markus Larsson