Mördade polisens fru: Jag trodde aldrig han skulle dö så här

NYHETER

STAVANGER

Mördade polisbefälet Arne Klungland, 53, var aktivt troende och arrangerade hjälpsändningar till Ukraina.

Omsorgen för andra människor styrde hans liv.

- Jag kunde aldrig tro att han skulle sluta sina dagar så här, säger hans fru.

SKJUTEN Arne Klungland mördades.

Arne Sigve Klungland gick ut polishögskolan 1974 och arbetade som yttre befäl i Stavanger.

Internt var Arne Klungland en stor förebild.

- Han var en beslutsam och duktig polisman, men framför allt en god vän. Han tog sig alltid tid för kolleger som behövde prata, säger Roar Henriksen, ordförande för polisens lokala fackklubb.

Han är personlig vän med Klungland sedan många år.

- Det kommer att dröja länge innan det går in att Arne är borta. Jag kan inte förstå, vill inte förstå.

Arne Klungland bodde med sin fru i Sandenes, en dryg mil söder om Stavanger. Han hade två vuxna barn och två barnbarn.

- Frun har tagit det väldigt hårt. Som vän till familjen försöker jag finnas där som stöd, säger Roar Henriksen.

Han berättar att Arne Klungland aldrig var rädd - trots att norsk polis inte bär tjänstevapen. Den inställningen lugnade också hans familj.

- Hans fru trodde aldrig att något skulle hända honom. Man tröstar sig med den tanken, det händer aldrig mig, säger Henriksen.

När han sa adjö till Klunglands hustru i går kväll var hennes sista ord:

- Jag trodde aldrig att Arne skulle sluta sina dagar så här. Aldrig.

Arne Klungland har han arrangerat flera hjälpsändningar med kläder till en församling i Ukraina.

Dessutom extraknäckte han som busschaufför åt en lokal researrangör. Resorna gick bland annat till Tyskland, Danmark - och Sverige.

- Han skulle åka till Sverige i sommar. Resorna var en kombination av jobb och semester för Arne, säger Roar Henriksen.

Klungland, som tränade löpning och styrkelyft flera gånger i veckan, var också förtjust i idrott.

Han arbetade ideellt som lagledare i sonens gamla handbollsklubb - trots att sonen slutat spela för länge sedan.

- Man kunde alltid luta sig mot Arne. Alla gillade honom, säger spelaren Eirik Arntsen till Verdens Gang.

Hans Österman

ARTIKELN HANDLAR OM