Paradistorget ett år senare

Aftonbladets reporter: Nu jagas folket iväg från sin frihetssymbol

1 av 3 | Foto: PATRICK BAZ och JEROME DELAY
jublet har tystnat För ett år sedan revs Saddamstatyn på Paradistorget. En stark symbol för frihet som USA gärna sågs visas i tv. I dag är torget stängt. Det blir inget ettårsjubileum. Den enda rörelsen på torget är de soldater som klättrar upp på det nya monumentet för att plocka ner affischer av det nya hotet mot USA - shialedaren Muqtada Sadr.
NYHETER

BAGDAD

För ett år sedan i dag revs statyn av Saddam Hussein till folkets jubel.

Nu är Paradistorget avspärrat av tungt beväpnade amerikanska soldater.

De river ner antiamerikanska affischer och sprider västpropaganda via skrällande högtalare.

- Jag trodde aldrig att jag skulle säga det här, säger en ung kvinna.

- ...men jag saknar Saddam.

Det har gått exakt ett år sedan de amerikanska trupperna, som de själva säger, befriade det irakiska folket.

Det är ett år sedan Saddam Husseinstatyn på Paradistorget i centrala Bagdad revs ner av en amerikansk stridsvagn.

Jag såg själv hur monumentet föll och hur människor hurrade och uttryckte sin glädje över att den man som under tre decennier terroriserat och mördat sitt eget folk var borta.

Övergivna gator

I går frågade jag Khalid, som arbetar på ett av hotellen i närheten av Paradistorget, om han tänkte fira årsdagen.

- Vad har vi irakier att fira? Det var bättre tidigare. Titta, säger han medan vi blickar ut över de övergivna gatorna kring torget och hotellet.

Gatorna är avspärrade. Concertinataggtråd - med rakbladsvassa blad istället för taggar - hindrar även dem som bor inom området från att ta sig hem.

En äldre man, klädd i svarta byxor och vit skjorta, försöker ta sig in på gatan där han bor. Han försöker öppna stängslet. En amerikansk soldat står mitt på den tomma gatan, riktar sitt gevär hotfullt mot honom och skriker "Go! Go!"

Man kan höra hur han gör en mantelrörelse. Den gamle mannen stannar upp, tittar trött mot oss och gör en uppgiven rörelse med handen: "Vad ska man göra?"

Ingen respekt

Bakom honom står en smutsgrön amerikansk stridsvagn som med ett väsande ljud vrider sitt kanontorn från sida till sida och riktar mynningen mot folket som samlats på andra sidan stängslet.

- Titta, de visar inte ens en gammal man respekt, säger en ung kvinna.

- Det är de som styr vårt land nu. Nu är det de som är våra herrar. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det här" men jag saknar Saddam.

Högtalarbil

Medan vi står där hör vi diskomusik på hög volym. Högtalarna skräller. Khalid griper tag i mig.

- De har åkt runt med en högtalarbil hela dagen som har spelat ömsom verser ur koranen, ömsom västerländsk dansmusik, blandat med propaganda.

- Det här är en provokation. De säger "shoot us!" De vill att någon ska skjuta mot dem så att de har anledning att döda oss alla.

Jag lämnar honom och lyckas krångla mig in på Palestine Hotel. Hela den här delen av Abu-Nawasgatan ser ut som en belägrad fästning. Stora cementblock och taggtråd omgärdar området som sträcker sig från Palestine till Baghdad Hotel.

Beväpnade vakter, amerikanska soldater och stridsvagnar bevakar dem som arbetar och bor i området. Jag fick ta en stor omväg och gå igenom vägspärrar bara för att ta mig in på hotellet och kunna titta ut över torget.

Den som ville gå till Paradistorget för att fira blev inte insläppt i dag. För ett år sedan fick man intrycket att man nästan släpade folk dit för att de skulle visas upp på tv.

Det nya hotet

I dag var det uppenbart att amerikanerna var rädda för att alltför många människor skulle samlas. USA och dess allierade är medvetna om att de inte ses som befriare längre utan som ockupanter.

De enda som syntes vid torget var amerikanska soldater som klättrade upp på den nya statyn - för att slita ner affischer av shialedaren Muqtada Sadr, det nya hotet mot USA.

Tidigare artiklar:

Urban Hamid , [email protected]