Öst och väst - äntligen enas EUropa

Nu jublar polacker, balter, ungrare, tjecker, malteser, slovener och slovaker.

NYHETER

På lördag blir tio nya länder medlemmar i den europeiska familjen. Det är en historisk dag - aldrig tidigare har så många länder anslutit sig till EU samtidigt. I fyra dagar berättar Aftonbladet vad det innebär för dig att EU:s 15 länder nu blir 25.

Foto: AP
Segerns sötma Förväntansfulla Tjecker firar ja-segern utanför slottet i Prag.

I morgon natt tar andra världskriget slut. Efter 64 år och nio månader är Europa till sist enat. Öst och väst finns inte längre. Historiskt är ett missbrukat ord. Det används för alldeles för små händelser. Men när tio nya länder vid midnatt natten till lördag tar klivet in i EU skrivs historia - på riktigt.

Den 1 september 1939 gick Nazi-Tyskland utan föregående krigsförklaring till angrepp mot Polen. Invasionen blev startskottet för andra världskriget, ett krig som förödde och möblerade om den europeiska kontinenten.

1 maj, nästan 65 år senare, tar kriget äntligen slut. Det delade Europa blir ett.

Men det är inte bara en historisk dag för den europeiska kontinenten. Det är det också för EU.

Aldrig tidigare har så många länder anslutit sig till EU. Tio nya nationer, 74 miljoner nya medborgare. Förra gången EU växte, 1995, kom tre mindre länder med: Sverige, Finland och Österrike.

Aldrig tidigare har en så brokig skara nya medlemmar tagit plats vid mötesborden i Bryssel. Tre tidigare delrepubliker i Sovjetunionen. Två små öriken i Medelhavet. En tidigare delstat i det sönderfallna Jugoslavien. Fyra för detta medlemmar i Warszawapakten (som då bara var tre länder).

Aldrig tidigare har en utvidgning mötts med så blandade känslor. Oförställd glädje över att Europa slutligen enas. Växande farhågor för vad tio nya och betydligt fattigare unionskamrater egentligen betyder. För det egna landet och för EU i stort.

Regeringens krumbukter i frågan tjänar som en utmärkt illustration. Först var man hur glad som helst över det nya stor-EU. Men när sanningens minut närmade sig ersattes entusiasm av felfinneri. 40 miljoner polacker in i EU, är det egentligen en särskilt bra idé?

Men ser man bortom de administrativa, byråkratiska och politiska problem som med all sannolikhet kommer att uppstå i kölvattnet av utvidgningen är det bra för EU att växa sig större och starkare.

Bra på vilket sätt? Det beror på vilken aspekt man anlägger.

Ekonomen ser en handfull nya medlemsländer med ekonomier som växer så det knakar - och med mycket stora investeringsbehov. Behov som i många fall passar de svenska företagen som hand i handske.

Politikern ser EU öka i betydelse. 25 länder på fredag, 30 inom inte en alltför lång framtid.

Euron är världens näst största valuta. Tillsammans har EU-länderna en styrka i världspolitiken som inget enskilt medlemsland har på egen hand. Inte ens tuppar som Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Historikern filosoferar över den långsiktiga betydelsen av det nya stora EU. Under förra seklet var Europa världens mest krigshärjade kontinent. Nu är de en världsdel utan väpnade konflikter mellan länderna.

Välkomna in i EU Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Cypern och Malta. Från och med nu hänger vi ihop - även när det är problem.

Lena Mellin