Fler studier visar att grekisk kost är bäst

Ger bättre värden för blodtryck, blodfetter, insulin och nyttigt kolesterol

NYHETER

Fisk är nyttigt, fick vi höra när vi var små, men ingen kunde riktigt förklara varför. I dag vet forskarna bättre. Den som äter mycket fisk och därtill valnötter, olivolja, frukt, grönsaker och fullkornsprodukter har betydligt större chans till ett längre och friskare liv än den som äter traditionell husmanskost.

Två studier som presenteras i medicintidskriften JAMA (Journal of the American medical association) ger ytterligare vetenskaplig tyngd åt den gamla sanningen att så kallad medelhavskost är bra för hälsan.

En studie på 180 överviktiga italienare med så kallat metabolt syndrom visar att de 90 patienter som åt som de gamla grekerna gjorde gick ner mer i vikt, hade lägre blodtryck och betydligt bättre värden på blodsocker, insulin, blodfetter och nyttigt kolesterol än de 90 patienter som "bara" hade ätit allmänt sund och fettsnål kost under de två år som studien pågick. Dessutom såg blodkärlen bättre ut hos dem som åt medelhavskost, vilket bland annat kan tillskrivas de nyttiga omega-3-fettsyrorna i fisk, oliver och valnötter.

I den "grekiska" kostgruppen hade fortfarande 40 patienter symtom på metabolt syndrom efter behandlingen, men det ska jämföras med 78 patienter i den andra gruppen.

Mindre risk dö

Den andra studien är gjord på befolkningsnivå i elva europeiska länder. Den innefattar uppgifter om 1 507 friska män och 832 friska kvinnor mellan 70 och 90 år, från 1988 till 2000.

Forskarna fann att de personer som i huvudsak åt medelhavskost minskade risken att dö under studietiden med 23 procent. De som dessutom höll sig till ett måttligt alkoholintag, var fysiskt aktiva och inte rökte löpte så mycket som 65 procent lägre risk att dö under studietiden. Statistiska analyser av materialet visade att sex av tio dödsfall under perioden hade direkt samband med att personerna inte tillhörde någon av dessa fyra "lågriskgrupper".

Främja livsstil

Visserligen ska vi alla en gång dö, sund livsstil eller inte, men eftersom allt fler av oss blir allt äldre har både politiker, läkare, forskare och allmänhet all anledning att fundera över framtiden. Vad kan hålla oss friskare längre? I en ledarkommenar i JAMA skriver de båda forskarna Eric Rimm och Meir Stampfer att saken borde vara klar, utifrån den överväldigande bevisning som nu finns tillgänglig:

"Det amerikanska samhället lägger miljarder dollar på behandlingen av kroniska sjukdomar (. . .). Även om detta är nödvändigt och viktigt, skulle det ge större effekt att lägga en liten del av dessa investeringar på åtgärder för att främja en hälsosam livsstil".

Sara Rosén/TT

ARTIKELN HANDLAR OM