Vapensystem för miljarder skrotas

NYHETER

Stockholm

Regeringen antog på torsdagen förslaget om nytt försvarsbeslut, som offentliggörs på fredagen i samband med att det överlämnas till riksdagen. Försvarsbeslutet innebär inte bara förbandsnedläggningar, det medför även gigantisk materielförstörelse.

En rad dyra, moderna och fullt användbara vapensystem ska avvecklas de närmaste åren. De får inte plats i det krympande försvaret.

Ett sådant vapensystem är Stridsvagn 121. Sverige hyrde för tio år sedan 160 sådana stridsvagnar från Tyskland. De är en version av de tyskbyggda Leopardstridsvagnarna, ofta kallade världens bästa.

Hyrtiden utlöper först om fem år och stridsvagnarnas livslängd är beräknad till 2019, men försvaret behöver dem inte längre. En planerad och mycket dyrbar halvtidsmodernisering av Stridsvagn 121 stoppades nyligen i sista stund, erfar TT. Hade den genomförts hade kostnaderna för att göra sig av med systemet blivit ännu högre.

Kalla kriget

En något modernare variant av Leopardstridsvagnarna, kallad Stridsvagn 122, ska finnas kvar. Sverige har köpt 120 sådana.

De svenska mekaniserade förbanden krymps kraftigt och därför blir närmare 1 000 pansarbandvagnar överflödiga, bland dem de sovjetiskbyggda som inköptes från forna Östtyskland och totalrenoverades för ett tiotal år sedan.

När dessa stridsvagnar och pansarfordon köptes in var det svenska pansarvapnet hopplöst omodernt. Men det kalla kriget var redan över och Sovjetunionen hade kollapsat flera år tidigare.

I stället för de importerade vagnarna kommer försvaret att använda sina 550 moderna svenskbyggda Stridsfordon 90 i de mekaniserade förband som blir kvar.

Andra system som försvinner är korvetterna Stockholm och Malmö som häromåret genomgick halvtidsmodernisering och skulle kunna vara i tjänst i många år till.

Flyget

Av de 204 Jas 39 Gripen som försvaret köpt för 100 miljarder kronor kommer bara cirka 84 att användas i insatsförsvaret. Det blir de modernaste planen, som ännu inte levererats färdigt. De äldre modeller som redan levererats ska användas för utbildning, exportstöd och hållas som reserv. Några har sålts utomlands och regeringen hoppas kunna sälja eller hyra ut ännu fler av de plan man köpt.

Det finns ännu inga tankar på att skrota Gripenplanen, men många av de Viggenplan som nu skrotas skulle ha kunnat flyga flera år till.

Eftersom försvarsbeslutet innebär att man överger återtagandedoktrinen, det vill säga att snabbt kunna rusta upp försvaret igen om någon granne (Ryssland) blir besvärlig, kommer försvaret också att göra sig av med mängder av annan materiel.

Thomas Höjeberg/TT

ARTIKELN HANDLAR OM