”Jag räknar kallt med att bli friad”

Calle Jonsson om livet bakom galler

Foto: ulf höijer
får sin dom i dag Calle Jonsson och hans anhöriga hoppas på att Calle ska få komma hem till Sverige och leva ett vanligt liv igen. För att han ska kunna göra det krävs ett frikännande i dag.
NYHETER

RHODOS

Calle Jonsson, 21, har suttit inspärrad i nästan 300 dagar.

I dag kommer domen som avgör hans framtid.

- Jag räknar kallt med att bli frikänd, säger han.

Foto: ulf höijer
Calle Jonsson fördes till rättegången på tisdagsmorgonen.

I dag avslutas rättegången mot Calle Jonsson på Rhodos.

På eftermiddagen avkunnas domen om inget oförutsett inträffar.

- Det är oerhört nervöst. Det är min framtid som vi diskuterar, säger han.

När Aftonbladet intervjuar Calle Jonsson sitter han på häktet i Rhodos stad. Där finns sex celler som är 2,5 gånger 2,5 meter. Utanför finns en toalett med dusch.

De häktade bor fyra i varje cell och sover på madrasser på golvet.

- Jag bor tillsammans med en kille från Bulgarien och två irakier, säger Calle Jonsson.

- Vi har en kortlek och sedan läser jag mycket. Mina föräldrar tog med sig en påse med pocketböcker.

Enligt åtalet knivhögg Calle Jonsson en grekisk servitör. Offret var fem minuter från att dö.

Men Calle Jonsson förnekar och hävdar att han inte ens var på brottsplatsen, än mindre utdelade de åtta knivhuggen.

- Jag räknar kallt med att bli frikänd, säger han.

Vad gör du om du blir dömd?

- Det får jag ta då. Vi kommer kanske att överklaga och då blir jag väl sittande här. Annars kommer jag att förflyttas till Sverige, men det är oklart när.

- Jag vet att jag klarar mig bra. Jag har ju suttit inlåst i nästan 300 dagar nu så jag vet hur allt fungerar här inne, säger han.

Får kläder av kyrkan

Calle Jonsson satt under första vistelsen i Grekland i fängelse på Kos och i Avlona i totalt 101 dagar.

I slutet av januari sattes han i häkte i Sverige innan han skickades till Rhodos inför rättegången.

Varje dag får han besök av sina anhöriga. All fysisk kontakt är förbjuden. Han får inte krama flickvännen Michaela Tull, 20. I stället skriver de lappar till varandra.

- Det är säkert lika påfrestande för henne som för mig, säger Calle Jonsson.

Ändå är han lyckligt lottad jämfört med andra i häktet.

- Om man inte har någon på utsidan som hjälper till med kläder och pengar så får man klara sig med det man har.

- Kyrkan kommer hit och lämnar sopsäckar med kläder. En gång i veckan kan man köpa tvättmedel och tvätta i en hink, men jag är tveksam till om kläderna blir renare.

Om Calle Jonsson blir frikänd släpps han direkt. Då kan han åka hem och fortsätta jobba på golfbanan i Vallentuna och återuppta sin avbrutna karriär som ishockeydomare. Kanske göra verklighet av drömmen som FN-soldat.

Stort medieintresse

- Jag längtar efter att göra vardagliga saker. Att handla och få titta på varorna i stället för att skriva ned allting på en lapp, att köra bil, ha en mobiltelefon och kunna ringa när man vill, att bada...

Fallet har dragit på sig ett ovanligt stort medieintresse. Ett tiotal svenska journalister har följt rättegången i Grekland.

- Jag är glad att massmedia bevakar, det känns tryggare för mig. Då kan grekerna inte göra vad de vill, säger han.

Men offentligheten har också en baksida.

- Jag kommer gärna hem och inte finns i en tidning på ett par månader. Jag vill leva mitt egna, lilla liv. Jag vill inte vara någon såpaskådis som hänger på Spy Bar.

Offrets blod hittades på hans tröja

Läs mer:

Andreas Harne