Nye påven vill återföra katolska kyrkan till dess grundtro

NYHETER

Vatikanen

Den nye påven Benedictus XVI, alias den tyske kardinalen Joseph Ratzinger, var en nära förtrogen till den avlidne Johannes Paulus II och väntas fortsätta på dennes starkt konservativa linje – han har tagit strid mot ”girighet” och ”självtillräcklighet” inom katolska kyrkan och motsatt sig alla försök att modernisera den.

Foto: REUTERS
Den nyvalde påven, Benedictus XVI, fortsätter sin föregångares konservativa linje.

Som kardinalskollegiets dekanus och prefekt för troskongregationen ledde Ratzinger, som fyllde 78 i lördags, begravningsmässan för sin företrädare på påvestolen. I måndags öppnade han också den strikt hemlighetsomgärdade konklaven, som redan andra dagen valde honom till påve.

Hans starka motvilja mot nytänkande inom kyrkan och dem som förordat förnyelse formulerade han tidigare i år så:

– Herre, alltför ofta tycks din kyrka likna ett sjunkande skepp, ett fartyg fullt av sprickor.

Ratzingers hårda hållning i kyrkligt ideologiska frågor, hans nationalitet och hans ålder betraktades av många Vatikanexperter som en belastning när Johannes Paulus efterträdare skulle utses. Men uppenbarligen lyckades han övervinna det motstånd som liberalare kardinalskolleger kände inför hans namn.

Mot kvinnopräster

Joseph Ratzinger föddes den 16 april 1927 i Marktl am Inn i den sydtyska delstaten Bayern. I likhet med de flesta tyska barn före kriget var han också med i Hitlerjugend en kort tid. Ratzinger prästvigdes 1951 och blev 1977 ärkebiskop i München. Fyra månader senare utsågs han av påven Paulus VI till kardinal – han var därmed i de senaste dagarnas skeende en av blott tre (av totalt 115) kardinaler som inte hade utsetts av Johannes Paulus II.

Ratzingers benhårda avståndstagande från kyrkans liberalare falang har gjort honom till progressivare katolikers motståndare. Han har förkastat prästvigning av kvinnor och äktenskap för präster och motsätter sig sexuell frigörelse, homosexualitet och kommunism – och han har aldrig varit rädd för att tala om vad han tycker.

1984 sade han att ”de kommunistregimer som kommit till makten i befrielsens namn är en skam för vår tid”. Och 2000 stämplade han andra kristna kyrkor som bristfälliga, vilket chockade de anglikaner, lutheraner och andra protestanter som länge fört en ekumenisk dialog med Rom.

Åter till grundtron

På senare tid har han engagerat sig mot Turkiets försök att bli medlem i EU och sagt att det vore ”ett förfärligt misstag” att släppa in landet i den europeiska unionen. Ratzinger har också hävdat att rockmusik bara är ”ett uttryck för fundamentala passioner”.

En tydlig fingervisning om sina egna visioner för kyrkans framtid gav han i måndags morse vid den mässa där kardinalerna bad om välgång inför den förestående konklaven. I sin predikan gick Ratzinger hårt åt den ”relativism” som han sade sprider sig i både kyrka och samhälle. Som varnande exempel på ”doktrinära vindar” och ”ideologiska strömningar” nämnde han såväl marxism som liberalism, radikal individualism, ateism och mysticism.

I stället för att finna sig i sådant måste kyrkan återgå till sina grunddoktriner, förkunnade kardinalen:

– En mogen tro är en som inte följer modet och senaste nytt utan som är djupt rotad i gemenskapen med Kristus.

TT-AFP