Hårt att vara student

Så har förutsättningarna förändrats

NYHETER

Färre elever går ut nian med fullständiga betyg.

Andelen gymnasieelever som är behöriga till högskolan har sjunkit.

Studiestödet ökar inte i takt med bostadspriserna.

Slutsats: Det är inte lätt att vara student 2006.

De flesta som går ut nian är behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program, men andelen som inte är behöriga ökar.

1998 infördes behörighetsreglerna: betyget ska vara godkänt i matematik, svenska och engelska.

2004 var 9 av 10 behöriga, men i vissa kommuner, som i Malmö och Lindesberg var det bara 8 av 10. På en del skolor är mer än hälften av eleverna inte godkända.

Det här är ett problem.

– Vi vill inte konkurrera med låglöneländer med billig arbetskraft. Vi vill konkurrera med högutbildad arbetskraft. Därför är målet att alla ska gå i gymnasiet, säger skolminister Ibrahim Baylan.

”Tufft”

Med de nya kraven blev det framför allt svårare för elever som inte har svenska som förstaspråk att komma in på gymnasiet. Det individuella programmet (IV) blir större och större. På IV hamnar man om man inte har behörighet.

– På Östermalm är det 1 procent som inte är behöriga, i Rinkeby är det 40 procent. Men det är inte riktigt realistiskt att de som kommer hit som 13-åringar och går två år i svensk grundskola får behörighet direkt. Jag kom till Sverige när jag var 9 och gick i svensk skola i 5 år och det var tufft, säger Ibrahim Baylan som är född i Turkiet.

”Ytligare kunskaper”

Också behörigheten till högskolan har sjunkit. I dag är bara två tredjedelar av de som går ut gymnasiet behöriga till högskolan.

En orsak kan vara att fler väljer lätta kurser i gymnasiet för att få bra betyg. Det nya betygssystemet som infördes 1997 ger eleverna betyg efter varje delkurs vilket innebär att betyget för kurser man läser i första årskursen också står med i slutbetyget.

– Det gör att betygsstressen ökar, säger Sven Sundin på Skolverket. Vi ser en trend att allt fler väljer lätta kurser och hoppar över fördjupningskurserna, det gör att de får ytligare kunskaper.

Studiebidraget allt mindre

Trots detta söker fler och fler in på högskolan. Arbetsmarknaden för unga är idag mindre än för 10-15 år sedan och många unga väljer att plugga när de inte får något jobb. Men ekonomin för unga studenter är knapp.

Studiebidraget har inte hängt med i svängarna.

På 10 år har studiestödet ökat med 6 508 kronor per år. På samma tid har genomsnittshyran för en etta ökat med 6 944 kronor per år och ett busskort i Stockholm kostar nästan dubbelt så mycket i dag.

Med en hyra på mer än 2 000 kronor i månaden lever dagens studenter som tar fullt studielån under existensminimum om man ska gå efter Skatteverkets beräkningar.

Studiestödet släpar efter

Färre får behörighet

Största årskullen

Studenter under existensminimum

Karin Abrahamsson ([email protected])

ARTIKELN HANDLAR OM