Svårt hitta ersättning för djurförsök

NYHETER

Minst 235 000 djur användes under 2004 för att forska om mänskliga sjukdomar.

5 000 användes för forskning om djursjukdomar.

Möss är de vanligaste försökdjuren.

Under 2004 användes över 8 miljoner djur i olika djurförsök i Sverige. Mer än 7 miljoner av dessa var fiskar. De flesta ingick i provfiske, en metod för Fiskeriverket att se hur mycket fiskarna förökar sig.

  Men om man räknar bort fiskarna använde vi 846 000 djur och mer än hälften av dem utsattes för någon typ av ingrepp: en injektion eller operativt ingrepp.

  235 000 användes i medicinskt syfte för forskning om mänskliga sjukdomar.

 ”Brister i statistiken”

  Men enligt organisationen Djurens rätt finns det brister i statistiken.

  – Det är inte antalet försök inte visas utan antalet påbörjade försök. Ett djur kan utsättas för flera försök under en lång period men bara finnas med en gång i statistiken, säger Staffan Persson på Djurens rätt.

Hur många försök det rör sig om vet han inte. Det behöver inte redovisas till djurförsöksetiska nämnden.

Två definitioner

  Det finns också två definitioner på djurförsök, en svensk och en europeisk.

  – Man använder ofta den europeiska siffran och det är en väsentligt lägre siffra, säger Staffan Persson.

  Enligt EU:s definition krävs att djuret utsätts för ett ingrepp som leder till lidande. Djur som föds upp och dödas för att kroppsdelarna ska användas till forskning finns inte med.

Den svenska definitionen innefattar alla djur som används för forskningssyfte.

”Nya metoder tar tid”

  Den nya Djurskyddsmyndigheten öppnade i januari 2004. En av myndighetens uppgifter är att begränsa antalet djurförsök. Under 2006 öronmärks 30 miljoner kronor för forskning som försöker minska behovet av försöksdjur.

  Men det finns i dag få metoder som är godkända som ersättning.

  – Det tar väldigt lång tid att få nya metoder erkända. Vissa myndigheter måste enligt lag till exempel testa giftigheten i kemikalier. Ska man ta fram en ny metod så måste den vara minst lika bra som den nuvarande. Från forskning till tillämpning tar det minst 15 år, säger Patric Amcoff på Djurskyddsmyndigheten.

Cellprover

  Projekt med tester på framodlade celler pågår runt om i Europa. På en del områden går det lika bra att testa på cellprover. Men för att se långsiktiga effekter, som hur fortplantningen påverkas, fungerar inte cellprover ännu.

  – I djuren har man en kaskadeffekt som går förlorad i enskilda cellprover. Framtidsscenariot är att det skapas batterier av tester som tillsammans kan ge en större bild, säger Patric Amcoff.

Mindre lidande och bättre resultat

  Staffan Jakobsson är zoolog på djurskyddsmyndigheten. Enligt honom är det inte bara bättre för djuren om de får lida mindre, utan också bättre för forskningsresultaten.

  – Ingen forskare tjänar på att ha djur som är stressade eller mår dåligt. Jag skulle säga att de försöksdjur som finns i Sverige i dag har det så bra som de kan ha det. Men det är viktigt att vi förbättrar metoderna.

Djurens rätt är mer skeptiska.

– Det borde göras vetenskapliga granskningar av djurförsöken så att vi vet vad vi får ut av dem, säger Staffan Persson.

Vad är djurförsök?

130 000 hönor i förbjudna burar

Karin Abrahamsson ([email protected])