"Det är ynkligt att vända ryggen till"

JK Göran Lambertz om civilkurage, ruttna poliser och att det är synd om Persbrandt

NYHETER

Hans fikabröd är en blygsam mazarin men hans åsikter heta som chili.

Sveriges justitiekansler hade noga planerat utspelet om ljugande poliser - och ångrar ingenting.

- Jag har pekat på ett betydande samhällsproblem, säger Göran Lambertz.

Foto: MAGNUS WENNMAN
JK - med rätt att stå på sig I veckan har Göran Lambertz fått kritik från poliskåren som känt sig förolämpad av utspelet om att poliser ljuger för att skydda varandra. - Det finns en del som är svenskt i detta - att inte vilja föra en svår och öppen diskussion i viktiga frågor, säger han.

Den gråa snösörjan fastnar på skorna men JK Göran Lambertz envisas med att promenera till Stadsmissionens kafé i Gamla stan. Ingen taxi. Promenad. Han vet vad han vill och tycker och han säger det, det har svensk polis fått erfara i veckan. JK anses ha förolämpat landets poliskår och förbryllat en och annan juristkollega genom att påstå att svenska poliser ljuger under ed för att skydda varandra och att domstolarna är för snara att döma.

Men backa tillbaka in i JK-idet? Knappast.

Veckans mest utskällda person - mår du dåligt av kritiken?

-Nej, nej, nej, säger den långe 55-åringen som beställer en kaffe och en mazarin och ser kontrollerat road ut av uppmärksamheten kring hans uttalande.

Hans motståndare menar att en JK är regeringens högsta ombudsman med uppgift att se över advokatväsende och tryckfriheten och väcka åtal av allmänintresse. Inte engagera sig i enskilda fall. Definitivt inte kritisera landets poliser.

Så du borde hålla käften och vara lite mer tillknäppt?

- Jo, om sådant jag inte har med att göra. Men sådant som hör till mitt arbete ska jag kommentera. Man har sagt att jag varit svepande. Men hur då? Man kan aldrig lägga fram bevis för allt, men belägg. Och det finns omfattande belägg för att en del poliser ljugit.

Finns inte motsvarande problem inom juristkåren?

- Nej. Inom juristkåren är det i någon mån ett problem att vi jurister är så försiktiga och mycket mer noga med att inte göra fel än att göra rätt, och att vi ganska snart intar försvarsposition.

Var polisutspelet planerat?

- Så till vida att jag hade bestämt mig för att någon gång säga detta. Jag har samlat på mig material under ett halvår, kan man säga. I en radiointervju förra helgen ställdes frågan och jag svarade.

Insåg du vilket rabalder det skulle bli?

- Ja, jag hade planerat för reaktionerna också.

Sporrar det dig att vara obstinat när du får kritik?

- Nej, det är skönast när man bara får medhåll.

Polisfacket tycks mest upprört över att du släppte bomben i media.

- Ja, det är standardlösningen att ta till när man känner sig trängd, säger Göran Lambertz, ler och drar fingrarna genom den oklippta rockstjärnefrisyren. Han varken ser ut som en byråkrat eller handlar som en sådan.

- Jag tycker för min del att diskussioner i media är den effektivaste debattformen. Och de sker inför en stor publik vilket är demokratiskt.

Känslan för ärlighet grundlades i Kisa på 50-talet där Göran Lambertz växte upp med en pappa som var järnvägstjänsteman och en mamma som var sömmerska. En trygg, kärleksfull uppväxt - med mycket tennis, flera matcher i junior-SM.

- Jag hörde till de fem bästa i länet. I den åldern, måste du lägga till. Annars tror folk att jag försöker"

Medan hans systrar valde att bli lärare och undersköterska drömde den ende sonen om att bli diplomat.

- Jag var utbytesstudent i USA och tyckte om att representera landet. Efter studenten valde jag juridiken som jag trodde kunde leda till ett diplomatjobb, men sedan blev jag mer intresserad av själva juridiken.

Hur är en bra jurist?

- Klok med gott omdöme och en grundmurad känsla för vad som är rätt och fel, och att man följer den rättskänslan.

För några år sedan gjorde JK just så - i kubik. Han engagerade sig personligen i fallet Veija Borg, en livstidsdömd man som han var övertygad om var oskyldig. Engagemanget gick så långt som till att han författade fångens resningsansökan. Kritiken mot JK:s inblandning var massiv - men Lambertz hävdade att han skulle ha skämts om han vänt ryggen till.

- Ja, jag hade en så stark övertygelse om att ett justitiemord begåtts. Jag tog med mig tankarna hem, skrev frågor till mig själv

på datorn, som jag brukar göra. Är man övertygad är det ynkligt att vända ryggen till.

Fallet fick ingen resning, Lambertz blev enormt besviken och hävdade att felet fortgick men valde sedan att släppa fallet.

- Jag hade gjort det jag kunde. Det skulle ha präglat mig för mycket i jobbet annars.

Du riskerade att stämplas som rättshaverist?

- Ja, nästan.

Lider du av det juridiska dilemmat efter misslyckanden, att klienterna finns kvar, och gnager?

- Nej, man stänger av. Man bara bestämmer sig. Så är det i livet, många jobbiga saker måste man lämna bakom sig, annars blir det för problematiskt att leva.

Är du envis?

- Ja! När jag var barn sa man det men nu ger jag mig oftare än de flesta.

Eh" jaha?

- Ja, inte i viktiga frågor. Men om man kan nå en kompromiss har jag ingenting emot att ge mig.

Kan du kompromissa med poliserna?

- Ja faktiskt, jag tror det. Om vi kan ha en öppen diskussion och ta problemen på allvar. Och om vi kan bli mer förlåtande så att fler vågar stå för fel de gjort och fler vågar anmäla varandra. Då tror jag att det kan gå väldigt fort för alla poliser att vilja vara hedervärda.

Kvällen innan har JK debatterat med polisfackets ordförande i tv. Han skakar på huvudet åt upprördheten. Vem tror på allvar att alla svenska poliser är hederliga? Var finns förnuftet?

- Det blir en så het potatis, så det är nästan, oj, oj, oj" säger Lambertz och gestikulerar vid kafébordet som om han bollade med en het potatis.

- Nej, nu ska jag inte klaga mer på polisen.

Kommer polisen ikväll, tror du, om du behöver hjälp?

- Ja. Ha, ha.

Mazarinen är uppäten. Polisen avverkad. Det är lite bökigt men vi gör ett försök att bli mer "privata", något JK är ovan vid offentligt. Kanske om han får berätta om sitt reseintresse?

- Vi reser mycket i familjen, bland annat till Costa Rica dit vår son har flyttat för att"

" polisen är mer hederlig där?

- Ha, ha. Nej, för att han ville ha mer värme och träffade en tjej under en jorden runt-resa. Nu driver han restaurang i huvudstaden där. Sedan var vi i Indien en månad för två somrar sedan. Det lärde oss mycket, att det finns människor med en helt annorlunda syn på vad livet handlar om.

Vad tycker du att livet handlar om?

- Glädje och plikt. I en skön blandning.

Med på JK:s personliga livsresa finns hustrun Susanne, mikrobiolog på Livsmedelsverket och även hon van att dissekera mål vilket leder till en hel del jobbsnack i villan i Uppsala.

Hejar hon på dig eller tycker hon "Göran, nu får du lugna dig om vi ska bli bjudna på kräftskiva i år"?

- Hon är stöttande.

Paret träffades under studietiden och gifte sig i Paris för 30 år sedan, "utan alltför mycket ståhej".

- Man gjorde så i början av 70-talet.

Nu, på 2000-talet, är det betydligt mer ståhej kring honom.

En kort promenad från Stadsmissionens goda mazariner ligger Dramatiska teatern där "Fröken Julie" haft nypremiär i veckan. Strindbergpjäsen fick göra ett uppehåll i december när Mikael Persbrandt sjukskrevs för utbrändhet efter Expressens löpsedel om att han skulle ha tagits in på avgiftningsklinik.

I vår tänker JK Göran Lambertz väcka åtal i det uppmärksammade fallet som han menar har allmänintresse eftersom "man bör förhindra kränkningar mot människors privatliv".

Tycker du synd om Persbrandt?

- Ja, om jag känner efter. Men det är inte det som väglett mig, det har lagen gjort. Det är ett mycket allvarligt förtalsmål och 15 år sedan JK väckte ett liknande åtal.

Går du på Dramaten?

- Jag skulle gärna se "Fröken Julie" - om det bara fanns biljetter.

Det här är jag

Så tycker jag om

Britt Peruzzi