En av dem kan bli först i Sverige

Vi är snart sist i världen med en kvinna vid rodret

NYHETER

En kvinna som stats- minister i regeringskansliet Rosenbad och på Harpsund.

Det har aldrig hänt.

Och det kan dröja länge.

Men över hela världen slår sig nu kvinnor fram till den allra yttersta makten – jobbet som president eller statsminister.

I USA vänjer sig män som kvinnor som bäst vid tanken att presidenten faktiskt skulle kunna heta Mackenzie Allen. Det är hon som spelas av Hollywood- stjärnan Geena Davis i tv-serien ”Commander in chief”.

Om två år kan amerikansk tv mycket väl bli verklighet. Både republikanerna och demokraterna har starka kvinnliga kandidater inför duellen efter epoken George W Bush.

Det kan bli utrikes- minister Condoleeza Rice mot Hillary Clinton, tidigare first lady. Med män som vice presidentkandidater.

Sticker i ögonen

– USA har redan haft kvinnliga utrikesministrar, ungefär som vi. Vi har dessutom haft kvinnliga vice statsministrar. Så de har varit uppe och luktat på makten, men inte nått själva toppen, säger Sören Holmberg, professor och statsvetare vid Göteborgs universitet.

Han är, liksom flera statsvetare Aftonbladet talat med, förvånad över att jämställdhetens Sverige aldrig fått uppleva en kvinnlig statsminister.

Tyskland har just fått sin första kvinnliga förbunds- kansler i Angela Merkel. I helgen fick Chile sin första kvinnliga president i Michelle Bachelet i andra presidentvalomgången. Och Tarja Halonen kommer att sopa banan med sin manliga konkurrent i finska presidentvalets andra runda.

– Jag har ingen riktigt bra förklaring till varför det blivit så klent i Sverige. Många länder runt omkring oss har haft kvinnliga ledare. Det sticker lite grand i ögonen, säger Sören Holmberg. Och tillägger:

– Men så starka kvinnliga politiker som Thatcher i England och Halonen i Finland har vi inte varit i närheten av. Drottningar har vi haft. Det är möjligt att vi får vänta tills Victoria blir drottning innan vi får en kvinnlig svensk statsminister. Victoria får bryta glastaket, säger Sören Holmberg med ett skratt.

Inte svårare här

Hans statsvetarkollega Lena Wängnerud i Göteborg anser att det är slumpen som gjort att Sverige blivit utan kvinnligt toppnamn.

– Jag tror inte det är svårare i Sverige än i andra länder för en kvinna att nå högst upp. Det har funnits några tillfällen.

– Folk faller, som när Mona Sahlin-affären kom upp. Frågan är vilket stöd hon hade inom partiet.

Lars Stjernkvist, socialdemokraternas förre partisekreterare:

– Det är lite pinsamt att vi efter 85 år av kvinnlig rösträtt inte har haft en kvinnlig statsminister. Jag tror att det finns ett mönster i den meningen att kvinnor döms hårdare. Det som orsakade Anna-Greta Leijons avgång och det som ledde till Mona Sahlins sorti från chansen till partiledarskapet, det är inte säkert att det skulle fällt en man.

Lars Stjernkvist påpekar att Sverige redan kunde haft en kvinnlig statsminister – Anna Lindh.

– Hon hade själv förlikat sig med tanken. Vi pratade faktiskt om det strax innan hon gick bort. Då hade hon börjat vänja sig vid att det var många som förväntade sig det.

Tävlar på olika villkor

Christina Bergqvist, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tror inte att det finns några ”spärrar” som sätter stopp för en kvinnlig statsminister.

– I Sverige tror jag inte att någon i dag tycker att det ens är en fråga om en kvinna skulle kunna vara statsminister. Jag tror inte det finns något motstånd, någon som tänker att ”nämen, det måste vara en man”. Däremot finns det i maktens rum ett spel som missgynnar kvinnor.

– Forskningen visar att kvinnor ofta måste vara duktigare och ha ett ännu större kontaktnät än män för att lyckas. Kvinnor och män tävlar inte riktigt på samma villkor, männen har redan ett försprång.

På vilket sätt?

– De nätverk alla statsministerkandidater behöver är fortfarande mansdominerade. Kvinnors möjligheter motverkas fortfarande av en kultur som man kan kalla homosocial, det vill säga män väljer gärna andra män.

Christina Bergqvist menar att det är tillfälligheter som gjort att till exempel Norge hann före fast Sverige var långt före med kvotering och en jämställd regering.

– Gro Harlem Brundtland blev statsminister i Norge på 80-talet. Det kunde ha hänt i Sverige då också. Sedan har vi Mona Sahlin och Anna-Greta Leijon, kvinnor som hamnat i trubbel. Man vet ju då inte om det är någon som skvallrat för att stoppa dom.

Att patriarkala länder som Indien, Pakistan och Sri Lanka varit hästlängder före Sverige har, enligt Christina Bergqvist, också sin förklaring.

– Där handlar det mer om släktskap. Alltså, släkterna Bandanaraike på Sri Lanka, Gandhi i Indien och Bhutto i Pakistan.

– Skulle det hända något nu, så är det Mona Sahlin. Hon är stand by om Göran Persson plötsligt får för sig något, anser Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och debattör.

Enormt tryck

När Göran Perssons efterträdare ska utses, kommer trycket att bli enormt.

– Vi kan inte hålla på att årtionde efter årtionde säga: ”I princip kan man tänka sig en kvinna.” Att halva mänskligheten är utesluten från toppositionen, det går ju inte, säger Sören Holmberg.

Socialdemokraterna:

1. Margot Wallström, 51

2. Mona Sahlin, 48

3. Wanja Lundby-Wedin, 53

4. Carin Jämtin, 41

Moderaterna:

1. Kristina Axén Olin, 43

2. Gunilla Carlsson, 42

3. Filippa Reinfeldt, 38

4. Tove Lifvendahl, 31

I den nya tv-serien ”Commander in chief” är USA:s president en kvinna. Det verkar bara vara utomlands och i Hollywood som kvinnorna lyckas. Aftonbladet reder ut varför – och listar de heta kandidaterna. Listan har tagits fram av statsvetare och politiska experter, som menar att Sveriges första svenska statsminister måste komma från ett av de två stora partierna, socialdemokraterna och moderaterna.

Leif-Åke Josefsson

ARTIKELN HANDLAR OM