”Jag ångrar att jag reste”

Ylva Johansson första ministern i KU

NYHETER

Som första minister utfrågades vårdminister Ylva Johansson av konstitutionsutskottet på måndagen.

Foto: svt
Ylva Johansson var den första ministern att frågas ut av KU.

Ylva Johansson tillhörde dem som fick hård kritik av Katastrofkommissionen i december. Vårdministern kritiserades för att ha varit alltför passiv. Kommissionen ansåg att hon kunde gjort mer för att få utrikesdepartementet (UD) att inse att det behövdes snabba svenska vårdinsatser i Thailand.

Först två dagar efter flodvågen, den 28 december 2004, skickades ett sjukvårdslag på tre personer till Thailand. Dagen efter skickades ytterligare 16 personer.

Enligt kommissionen borde Sverige redan den första katastrofdagen 26 december ha kunnat skicka ett första utvärderingsteam för att göra en snabb bedömning av behoven.

Organisation saknades

Johansson inledde med att förklara att hon funderat mycket över sitt agerande. Hon anser att den svenska sjukvården fungerade mycket bra, men det saknades en organisation för att göra vårdinsatser utomlands.

– Det hade varit bra om vi haft en sådan organisation på plats, sade Johansson.

Hon kommenterade också kritiken mot henne för att hon varit alltför passiv.

– Jag har kritiserats för att inte ha ryckt åt mig initiativet från UD. Jag är mycket tveksam till om det hade gått att göra på ett bra sätt och om det hade gjort någon skillnad. Den stora skillnaden hade varit om vi haft en organisation för att skicka vårdinsatser utomlands.

Åkte på semester

Tre dagar efter flodvågen, onsdagen 29 december, åkte vårdministern på en sedan länge planerad utlandssemester. Johansson uppgav att hon inte kritiserats av kommissionen för detta. Enligt henne så påverkades inte de svenska hjälpinsatserna av att hon inte var närvarande utan endast tillgänglig per telefon. Ylva Johansson var dock ändå ångerfull. Hon påpekade att det så småningom gick upp för henne att det inte bara handlade om en naturkatastrof utan också om en nationell katastrof med en stor nationell sorg.

– I ett sådant läge tycker jag att regering och ministrar ska vara närvarande, sade Johansson.

– I detta moraliska perspektiv ångrar jag att jag reste.

”Svensk sjukvård var beredd”

Ylva Johansson bekräftade att det inte förekommit några kontakter mellan statsrådsberedningen och socialdepartementet under annandagen.

Om det hade funnits en organisation för sjukvårdsinsatser utomlands hade hjälpen kunnat sättas in snabbare, konstaterade hon.

Hon berättade att det nu pågår ett arbete med att ta fram en sådan organisation.

Meningen är att bedömningsteam ska kunna skickas inom sex timmar och vårdande team inom tolv timmar, sade hon.

Men före flodvågskatastrofen hade detta inte diskuterats. 1991 hade socialstyrelsen vänt sig till regeringen Carl Bildt för att diskutera insatser utomlands. Ett möte arrangerades men frågan lades till handlingarna, berättade hon.

Svensk sjukvård var beredd. Problemet var inte brist på personal utan att man aldrig behövt sända sjukvårdspersonal utomlands tidigare, slog hon fast.

Hon uppgav också att socialstyrelsen redan på annandagens kväll ställt sina tjänster till UD:s förfogande men fått svaret att det inte fanns något behov då.

Johansson sade också att hennes semesterresa godkänts av regeringen och att socialminister Berit Andnor fått uppdraget att ersätta henne.

”UD:s ansvar”

KU-ledamoten Helena Höij (kd) påpekade att trots att det inte fanns någon organisation för att göra vårdinsatser utomlands, så var det inget som hindrade att vårdpersonal flera dagar efter flodvågen skickades till Thailand.

På frågan om varför detta inte kunde ha gjorts tidigare, svarade Johansson att det var tydligt att vårdinsatser utomlands var UD:s ansvar.

Vårdministern uppgav att frågan prövats i samband med Estoniakatastrofen, då Socialstyrelsen, som lyder under socialdepartementet, arrangerat flyg hem för skadade svenskar.

– Det var då tydligt att man inte hade rätt att agera. Det var UD:s ansvar.

Johansson berättade också att Socialstyrelsen redan på kvällen den 26 december ställde sig till UD:S förfogande för att samordna sjukvårdsinsatser utomlands. Beskedet var att det inte behövdes. Därefter tog inte Socialstyrelsen några mer initiativ.

– Att ändå agera utan klartecken från UD, det menar jag att Socialstyrelsen inte kunde göra, sade Johansson.

UD tog så småningom i stället själv direktkontakt med Stockholms landsting för att skicka ett bedömningsteam med utrikesminister Laila Freivalds som skulle flyga till regionen den 28 december.

Först därefter vände sig UD, enligt Johansson, på ”ett informellt sätt” till socialdepartementet för att få hjälp med att samordna vårdinsatser.

Över 1500 svenskar skadades i katastrofen.

TT