Var tjugonde svensk negativ till judar

NYHETER

Fem procent av svenskarna är antisemitiska, enligt rapporten Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige, som presenteras på Dagens Nyheters debattsida.

Rapporten som presenteras på tisdagen har gjorts i samarbete mellan Brottsförebyggande rådet (Brå) och Forum för levande historia. Den bygger på enkätsvar från cirka 3000 personer i åldern 16 till 75 år.

Av undersökningsresultaten framgår att 26 procent anser att det finns ett stort judiskt inflytande över världsekonomin, 15 procent anser att det inflytandet är för stort. Det framkommer också att 14 procent i varierande grad anser att judar använder Förintelsen i politiskt-ekonomiskt syfte. En av fyra tillfrågade är negativa till en judisk statsminister.

Undersökningen ger inget svar på om antisemitismen ökat eller minskat i Sverige.

– Det som har varit problemet väldigt länge är att antisemitismen på många sätt har förnekats eller bagatelliserats eller att man har sett det som ett problem isolerat till marginella politiska extremgrupper, säger idéhistorikern Henrik Bachner, en av författarna till rapporten, till Sveriges Radios Ekoredaktion.

– Vad vi nu ser, tydligare än tidigare, är att det absolut inte är så, utan detta är delvis folkliga fördomar.

Heléne Lööw, överintendent på Forum för levande historia, är förvånad över undersökningens resultat.

– Ja, det är jag, säger hon till Sveriges Television.

– Att se att föreställningar om judisk makt och judisk konspirationsteori är så utbredda och att de härbärgeras av en intelligentia.

Enligt Heléne Lööw bryter de antisemitiska uppfattningarna igenom hela det politiska spektrumet. Sett utifrån sysselsättning är arbetare, egenföretagare och bönder generellt mest negativa till judar, enligt Lööw.

Däremot verkar inte bostadsort eller region spela någon större roll för inställningen till judar.

Resultaten visar att högutbildade är mindre fördomsfulla än lågutbildade, närmare 70 procent av de högskoleutbildade tar i huvudsak avstånd från antisemitiska påståenden jämfört med cirka 47 procent bland lågutbildade.

Undersökningen bygger på en postenkät som besvarades av närmare 3000 personer i åldrarna 16–75 år under mars–maj månad i fjol. Svarsprocenten var 59 procent.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM